Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

I realiteten har taket i a-kassan minskat.

Om regeringen vill överge inkomstbortfallsprincipen för arbetslösa borde den säga det öppet i stället för att aldrig höja taket i a-kassan.

Annons
Ingen höjning i sikte. Finansminister Anders Borg tror att det blir färre jobb om taket ¿i a-kassan höjs.foto: scanpix

Finansminister Anders Borg var tydlig i Ekots lördagsintervju. Det blir ingen höjning av det så kallade taket i a-kassan, vilket är den högsta inkomsten där den arbetslösa får 80 procent av lönen den första tiden. En höjning skulle enligt Borg kosta hela 30 000 jobb.

Det skulle bero på att de arbetslösa inte anstränger sig tillräckligt för att hitta ett nytt jobb om de lever hyfsat på en hög a-kasse-ersättning. Lägre ersättning ger mer aktiva arbetslösa som tackar ja också till arbeten med lägre lön.

Folkpartiet och Centerpartiet kritiserade Anders Borgs resonemang. Kritiken hänger dock samman med att de partierna vill avskaffa Las. Med större utrymme för arbetsgivaren att själv avgöra vilka som ska avskedas behövs en bättre a-kassa som kompensation för dem som blir arbetslösa.

Folkpartiet och Centerpartiet vill ändra arbetsrätten men kan i gengäld tänka sig bättre a-kassa. De Nya Moderaterna har gjort bevarad arbetsrätt till en profilfråga, men vill i stället skapa fler jobb genom att ge de arbetslösa så lite pengar att de är beredda att snabbt tacka ja till vad de erbjuds.

Borgs bestämda påstående förvånar. Han har tidigare öppnat för att det kan bli tillfälle att höja a-kassetaket.

I realiteten har taket minskat under en följd av år, även om det formellt har varit oförändrat. Det har inte höjts på tio år, men under den tiden har löner och priser ökat.

A-kassetaket motsvarar en lön på knappt 19 000 kronor i månaden, så allt färre får ut 80 procent av lönen om de blir arbetslösa. Sjuk- och föräldraförsäkringen har ett högre tak, som dessutom varje år anpassas efter prisökningarna. Även här blir det en viss eftersläpning då lönerna oftast stiger ¿snabbare än priserna, men alls inte lika dramatisk som för a-kassan.

Borgs modell har därför redan genomförts år efter år. Allt färre får 80 procents ersättning och jobbskatteavdraget har också ökat skillnaderna i köpkraft mellan de arbetande och de arbetslösa.

Ersättning vid arbetslöshet är som så mycket i politiken en avvägning. Om a-kassan vore lika stor som lönen lär färre söka nya jobb. Om arbetslösa inte fick några pengar alls skulle ivern att söka jobb var mycket stor, men de sociala konsekvenserna förödande. När a-kassans köpkraft har minskat år efter år blir argumenten för en höjning därför allt starkare.

Regeringen säger sig sluta upp bakom grunderna i den svenska välfärdsmodellen. Där ingår att sjuk- eller arbetslöshetsersättning ska följa inkomsten en bra bit upp. Då får även medelklassen del av systemet, och sammanhållningen i samhället anses bli större.

Men regeringen är nu i smyg på väg att genomföra mer av en grundtrygghetsmodell i a-kassan, där de flesta får samma låga ersättning vid arbetslöshet. Det har i sin tur fått till följd att de flesta fackföreningarna erbjuder tilläggsförsäkringar. Så många arbetslösa får ändå en högre ersättning än bara a-kassa.

Det är en tänkbar modell. Staten tar över grundnivån, och facket får försäkra medlemmarna så att de får en viss procent av den tidigare inkomsten. Men i så fall borde regeringen erkänna att den har övergivit inkomstbortfallsprincipen i a-kassan.

Mer läsning

Annons