Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"I stort sett kan man säga att de summor som Demokraterna ville utvinna ur skatter nu kommer att tas från Pentagons kaka"

USA:s statsbudget är för tillfället räddad. Demokraterna anses ha offrat mest i förhandlingen, men har ändå lyckats driva igenom ett antal viktiga frågor.

Annons
Lättad. USA:s Barack Obama lyckades till slut ena Demokraterna och Republikanerna. Efter flera veckors hårda förhandlingar kan han tillåta sig själv att slappna av för ett ögonblick.

Under natten mellan söndagen och mån-dagen kunde USA:s president Barack Obama äntligen meddela att båda partierna och båda kamrarna hade presterat en kompromiss. Det förslag som nu läggs fram går både ut på att höja lånetaket och minska underskottet, men innehåller inga skattehöjningar.

Att dödläget har brutits är en stor seger. Världens största ekonomi kommer inte att gå i konkurs än på ett tag och börserna kan pusta ut. Samtidigt kan båda sidor sägas förlora på förslaget. Republikanen Joe Boehner, som också är majoritetsledare i representanthuset, kommenterade, med ironi i rösten och väl medveten om förslagets påtagliga svagheter, att det inte var ”världens bästa avtal”.

Vissa ifrågasätter till och med ifall det gemensamma förslaget verkligen betyder att Republikanerna och Demokraterna alls har enats. Kolumnisten Ezra Klein beskrev i Washington Post utfallet som det enda avtal som båda partierna kan gå med på, men också som ett avtal som inte inne-håller några överenskommelser.

Demokraterna utmålas av många som de största förlorarna, en bild som inte är helt sanningsenlig. I Sverige har rapporteringen om förhandlingarna mest handlat om att Tea Party-rörelsens representanter envist har vägrat överväga skattehöjningar, trots att USA har extremt låga skatter. Det absurda skattemotståndet har känts främmande och det har varit svårt för oss att förstå Republikanernas tankegångar. När nu det till synes slutgiltiga förslaget inte inkluderar några skattehöjningar drar vi därför slutsatsen att Demokraterna, som in i det sista har förespråkat en höjd skatt för de mest välbeställda, har tvingats till störst eftergifter.

Men då glömmer vi bort alla andra punkter i förslaget. Till exempel har Demokraterna lyckats skydda de för välfärden så viktiga programmen Medicaid och Social Security från framtida bantningar. I stället har partiet fått igenom att en stor del av nedskärningarna ska bekostas av USA:s stora försvarsbudget, något som förmod-ligen svider ordentligt i de republikanska krigsveteranernas hjärtan. I stort sett kan man säga att de summor som Demokraterna ville utvinna ur skatter nu kommer att tas från Pentagons kaka.

Totalt ska nästan hälften av de första 917 miljarder dollarna som ska sparas komma från en särskild säkerhetspott som utöver försvaret också inkluderar nationella säkerhetsåtgärder och krigsveteranernas privilegier. Om kongressen vid årsskiftet inte röstar igenom del två av förslaget som ska tas fram av en särskild kommitté kommer ett sparpaket automatiskt att träda i kraft, vilket kommer äta upp ytterligare en dryg halvbiljon av försvarsbudgeten. Till Republikanernas stora sorg kommer alltså den amerikanska försvarsverksamheten att krympa rejält. Vilka följder det kommer att få för USA:s pågående och kommande militära insatser är ännu oklart.

Vidare innebär förslaget också att Obama har köpt sig mer tid. Tack vare att lånetaket har höjts kommer hans administration att klara sig fram till år 2013. Det betyder att hans kommande valkampanj inte kommer att störas av nya utdragna budgetförhandlingar. Men det är en klen tröst för en president som måste se på när de egna målen sakta flyttas allt längre bort.

Mer läsning

Annons