Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

I Sverige ter det sig märkligt att nio domare kan stoppa en stor sjukreform, som fått stöd av folkvalda politiker.

Nia domare utsedda på livstid avgör om president Obamas sjukvårds-reform kan genomföras eller strider mot författningen. Här blir juridiken väl mycket politik.

Annons
Juristerna bestämmer. De nio domarna i USA:s högsta domstol är utsedda på livstid och ska nu avgöra om president Obamas sjukvårdsreform strider mot författningen. foto: scanpix

Det är inte lätt att driva igenom stora politiska reformer i USA. Presidenten måste stå bakom förslaget och det måste ha majoritet i både representanthus och senat. I senaten, där stora som små delstater har två ledamöter, krävs i praktiken kvalificerad majoritet.

Detta är dock ingen slump, utan ett medvetet val av USA:s grundare. Det ska vara besvärligt att fatta långtgående politiska beslut, makten ska delas och kontrolleras.

Därför var det en stor framgång för President Obama att få igenom förslaget om en reform av sjukvården i USA. Det innebär att alla amerikaner har sjukförsäkring. I dag saknar närmare 50 miljoner sjukförsäkring. De har ändå rätt till akutvård, men vården blir sämre och dyrare när många människor inte har råd att gå till doktorn förrän de är allvarligt sjuka.

Nu gäller dock inte maktfördelningen bara inom politiken. Domstolar kan underkänna lagar om de anses strida mot författningen. Motståndarna till sjukvårdsreformen har överklagat och nyligen har frågan prövats i USA:s högsta domstol. Utslaget blir offentligt om ett par månader, men spekulationerna om vart det lutar är redan febriga.

I Sverige ter det sig märkligt att nio domare på detta sätt skulle kunna stoppa en stor välfärdsreform, som har röstats igenom av folkvalda politiker. Men USA är en federal stat där författningen är viktig. Egentligen är den federala makten begränsad enligt författningen.

Men i takt med samhällsutvecklingen har den federala staten byggts ut. Krav på rättvisa och enhetlighet har givit federala politiker mandat att agera.

För att inte åsidosätta författningen har de hänvisat till en paragraf om att den federala regeringen ska underlätta handel mellan delstaterna. De flesta problem kan med lite god vilja definieras som ett handelshinder. Här finns en likhet med EU, där omsorgen om enhetsmarknaden är ett skäl för Kommissionen att ingripa mot lagar och regler i medlemsstaterna.

Obama har hänvisat till denna paragraf för att motivera ett krav på att alla amerikaner måste skaffa sjukförsäkring. Men motståndarna menar att det går för långt. Den federala regeringen kan enligt dem inte tvinga medborgarna att köpa en vara eller tjänst.

Här blir det hårklyveri. En ”svensk” modell, där sjukvården betalas via skatt-sedeln och alla har rätt till vård hade inte stridit mot författningen. Det är tvånget att skaffa en privat sjukförsäkring som är kontroversiellt. Så en mer statlig ”socialistisk” modell hade godkänts i domstol, men varit svårare att få igenom politiskt.

I spekulationerna spelar domarnas allmänna politiska hemvist spelar stor roll. Utnämningen av domare i Högsta domstolen USA är blir ofta stora politiska konflikter. Förr fick domstolsmajoriteten kritik från höger när den bland annat slog fast att rätten till abort garanteras i författningen. På senare tid har majoriteten fått kritik från vänster för att ha avgjort valet 2000 till Bushs fördel och för att ha tillåtit närmast obegränsade bidrag till politiska kampanjer.

Det finns skäl för att domstolar ska stoppa politiska beslut som strider mot grundläggande rättigheter. Men USA visar riskerna med en långtgående lagprövningsrätt. Domarnas politiska åsikter får i praktiken stor betydelse när de avgör politiskt kontroversiella frågor som abort eller sjukvård.

Mer läsning

Annons