Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

I Taiwan görs Kinas granater till knivar

Annons

Wu Tseng-dong pekar på en hög med artillerigranater.

– Gåvor från ordförande Mao, säger han.

En gång var artillerigranaterna från Kina ett dödligt hot mot Wu Tseng-dong och alla andra som bor på Kinmen. En ö som tillhör Taiwan, men som ligger så nära Kina att den nästan ligger inbäddad i den kommunistiska stormakten.

Wu Tseng-dongs verkstad för att göra knivar av granater på Kinmen Island som är en del av Taiwan.

Hinder mot invasion på Kinmen, en ö som tillhör Taiwan

Men Wu Tseng-dong fick en idé. Artillerigranater består av högkvalitativt stål. Varför inte göra knivar av dem? Det dödliga hotet har omvandlats till en råvara. Många av dem som kommer och köper hans knivar är turister från fastlandet.

– En granat kan bli 60 knivar. En bra form av återvinning, säger han krasst.

Här är gränsen mellan det demokratiska Taiwan och diktaturen Kina synlig. Från Kinmen ser du skyskraporna i den kinesiska miljonstaden Xiamen.

Maos kommunister tog makten i Kina 1949. Den högernationalistiska regeringen i Republiken Kina flydde till Taiwan. Så fastlandet styrdes av en kommunistisk diktatur och Taiwan av en högerdiktatur.

Under artillerkrigen mellan Kina och Taiwan under 50-talet avfyrades över en miljon granater från Kina mot Kinmen, som är ungefär lika stort som Tjörn. När det konventionella artillerikriget tog slut avlöstes det av ett krig med propagandagranater. Även Taiwan drev propagandakrig, men inte med granater – utan med gigantiska högtalare som var placerade på Kinmen.

Kinmen präglas av relationen med Kina. Å ena sidan hotet från förr. Å andra sidan det mer avspända förhållandet i dag. På stränderna syns fortfarande de hinder som sattes upp för att förhindra en invasion. För den som är intresserad av att titta på gamla stridsvagnar och militära befästningar måste Kinmen framstå som paradiset på Jorden. För fyra år sedan firades att den sista minan hade röjts. Det är numera säkert att gå ut på stränderna.

Det nationalistiska partiet Kuomingtang dominerar i de lokala valen på Kinmen. Kinas kommunistiska parti och Kuomingtang har på senare tid funnit varandra. Mellan Kuomingtang och det kinesiska kommunistpartiet finns ett samförstånd om att Taiwan inte ska utropa sig som självständig stat.

Taiwan demokratiserades i slutet av 80-talet. I det senaste valet vann liberala DPP. Ett parti där det finns ett stöd för tanken på Taiwan ska vara just Taiwan – och inte en del av Kina.

Kina försöker locka Taiwan att bli en del av Kina med formeln ”ett land, två system”.

– Men 81,1 procent av våra medborgare tror inte på det konceptet, säger Chang Tien-chin, vice minister på rådet för relationer med fastlandet, en institution under regeringen i Taiwan som är väl så viktig som utrikesdepartementet.

– Vår intention är att behålla status quo, säger han.

Det viktigaste för Taiwan är att fortsätta vara en välmående nation, att handeln blomstrar och att demokratin frodas. Köpkraften i Taiwan är till exempel högre än i Finland, men något lägre än i Sverige. Landet kan leva med att Sverige vägrar att låta landet ha en ambassad i Stockholm. Fast Taiwan har ändå ett kontor i Stockholm, fast det har inte status som ambassad. Och det finns ett svenskt handelskontor i Taiwan. Men om det sker någon förändring i opinionen så är riktningen klar. Den som köper en tekopp på Starbucks i Taipei får en kopp där det står ”Taiwan”, inte ”Republiken Kina”.

I Taipei träffar jag Lo Chih-cheng , ledamot i parlamentet för det liberala DPP. Partiet som uppstod i oppositionen mot den gamla högerdiktatur som under flera årtionden styrde Taiwan. Efter det senaste valet har partiet för första gången både presidentposten och en majoritet av ledamöterna i parlamentet.

– Jag har undervisat studenter från Kina. De såg det fria samhället i Taiwan. När vi hade val var de så glada över att kunna gå valmöten. Visst tror jag att sådant påverkar, säger han.

Mer läsning

Annons