Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

I valtider gäller det att våga prioritera utsatta.

Visst kan det vara svårt för politiker att hamna rätt i de snåriga frågorna om psykiatrivård. Men de borde kunna hävda sköra människors intressen bättre när det drar ihop sig till val och kampanjmakarna vill lova mer åt breda grupper.

Annons
I skuggan. Psykiatrins problem har belysts i VLT:s artikelserie. Ansvariga politiker har mycket att svara på.foto: VLT:s arkiv.

I dag på nyhetsplats får gruppledarna från båda de politiska blocken stå till svars för bristerna i den psykiatriska vården. VLT har i en artikelserie lyft fram berättelser inifrån psykvården om människor som har farit illa och pekat på besvärande uppgifter, som att patienter hänvisas till socialen när det inte finns läkare som kan skriva sjukintyg.

Personal saknas inom psykiatrivården. Nyligen var det psykologer, nu är det psykiatriker. Psykologerna kom tillbaka när lönen höjdes, men det sägs inte vara problemet när det handlar om att rekrytera psykiater. Det låter mer oroande. Då måste det finnas något som gör att Västmanland väljs bort trots ekonomiskt konkurrenskraftiga villkor.

Det kommer inte fram några tydliga åsiktsskillnader mellan de politiska blocken. Juha Rundgren (V) och Ingvar Nordén (KD) känner igen problemen och vill som ansvariga hävda psykiatrins intressen. Rundgren menar att vi har passerat smärtgränsen när det gäller slutenvårdsplatser.

De pekar båda på att det måste prioriteras hårt inom sjukvården och att politiker med andra ansvarsområden också är angelägna om att hävda sina intressen. Deras verksamhet kan vara mer konkret för gemene man och kvinna och nå många fler. Rundgren beklagar att det inte finns några starka patient- eller anhörigorganisationer inom psykiatrin. De beklagar att psykiatrin inte är någon valvinnarfråga. Enskilda patienter kan kosta mycket pengar, vilket ökar frestelsen att försöka få någon annan att betala.

Det är inte heller lätt att som politiker ta ställning alla gånger. Vårdideologier bryts och det är svårt att veta vem som har rätt. Satsningar inom psykiatrin kan därför te sig svårare att motivera än utbyggnad av låt oss säga vårdcentraler, cancer- eller hjärtvård. I de fallen tycker sig fler väljare veta vad de får för skattepengarna, psykvården ter sig mer svårgenomtränglig.

Det är dock ingen ursäkt för att inte tydligare hävda utsatta och sköra människor när det kommer till att prioritera. Några fakta sparkar särskilt. Surdegen mellan kommuner och landsting tycks närmast evig och enskilda människor kommer i kläm – man vill så gärna att den andra ska ta ansvar (och därmed betala).

Rättspsykiatrin tar större plats här eftersom betydligt fler brottslingar döms till psykiatrisk vård i Västmanland, Detta verkar inte ha kompenserats fullt ut och kan bidra till att Västmanland har jämförelsevis få vårdplatser för vuxenpsykiatri. Antalet slutenvårdsplatser har sedan 1960-talet minskat från 37 000 till 3500. I grunden var den förändringen bra, men som så ofta ser pendeln ut att ha svängt för långt.

Prognoserna för den framtida sjuk- och äldrevården talar för att kostnaderna kommer att öka. Även om nya mediciner, mer effektiv vård och ny teknologi kan göra kostnadsbilden bättre blir det fortsatt besvärligt att prioritera. När det drar ihop sig till val gäller det därför att våga prioritera utsatta grupper och avstå från mer publikfriande utspel som lägre taxor eller att göra mer vård helt gratis.

Mer läsning

Annons