Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

I vår omvärld ser det också kärvare ut. Det går knappast en dag utan ”smådåliga” nyheter.

Risken finns att inflationens spöke är tillbaka innan världsekonomin riktigt har repat sig. Det skulle drabba den just nu så framgångs-rika svenska ekonomin.

Annons
Blir dyrare. Högre räntor gör det dyrare att bo och går in i statistiken som högre priser.foto: scanpix

I det senaste numret av den välrenommerade tidskriften Economist lyfts Sverige fram som ett positivt undantag. Medan flera andra länder i Europa har ekonomiska problem går svensk ekonomi desto bättre. Economist framhåller att regeringen Reinfeldt har genomfört en hel del reformer och att Sverige inte längre är något ideal för partier till vänster.

Nu ses Sverige snarare som ett föredöme bland centerhögerpartier. Bland annat det brittiska konservativa partiet, som också leder en koalitionsregering, sägs ha tagit intryck av ”De nya Moderaterna”. Avreg-leringar, friskolor och arbetslinje och lägre skatter inspirerar på flera håll.

Rapporterna om svensk ekonomi har också varit ovanligt positiva med hög tillväxt och fler i arbete. De flesta prognosmakare räknar med fortsatt god utveckling, om än på än lägre nivå än i dag.

Gårdagens rapport från Statistiska central-byrån visade dock att konsumentpriserna fortsätter att öka med 3,3 procent, klart högre än Riksbankens inflationsmål på 2,0 procent. Nu är statistik som så ofta svårtydd. Den så kallade underliggande inflationen, där tillfälliga förändringar inte ingår, är bara 1,4 procent.

Främst handlar det om räntan. Räntan höjs bland annat just för att hålla nere prisökningar. Om det blir dyrare att låna blir människor mer försiktiga med att köpa, och då blir det i sin tur svårare att höja priserna. Men högre räntor ger högre boendekostnader och det räknas in som en del i konsumentpriserna. Enligt Andreas Jonsson på Nordea stod räntekostnaderna för hälften av konsumentprislyftet i maj.

Lika bakvänt var det när krisen slog till. Då var de redovisade konsumentpris-ökningarna obefintliga, eftersom räntorna då sänktes gång på gång.

Det gäller därför att prissättare och löneförhandlare inte väger in sådana tillfälliga uppgångar eller nedgångar i priserna. Men då får inte ”tillfälliga” höjningar fortgå månad efter månad. För då börjar man räkna med att priserna fortsätter att stiga och vill ha kompensation. Det kan leda till att löner och priser varaktigt stiger snabbare, men utan att det blir mer att köpa för. Så var det under 1970- och 80-talen med ”luft i lönekuvertet”.

I vår omvärld ser det också kärvare ut. Det går knappast en dag utan ”smådåliga” nyheter. Storbritannien har i flera månader haft prisökningar långt över inflationsmålet på 2,0 procent, men centralbanken vågar inte höja den rekordlåga räntan då tillväxten är så skakig. Kina behöver kyla av ekonomin på grund av för kraftiga prisökningar. USA har också extremt låga räntor och ett hotfullt stort budgetunderskott. Men de ekonomiska signalerna är motstridiga, och tillväxten vill inte riktigt ta fart.

Tyskland har likt Sverige haft en god utveckling med ökad export. Men i april sjönk exporten mer än på två år. Dagligen kommer rapporter om krisen i flera euroländer, där sparkrav håller nere efterfrågan och slår mot arbetslösheten.

Det finns därför goda skäl att vara försiktig. Svenska politiker har börjat vänja sig vid snabb tillväxt och utrymme för långsiktiga skattesänkningar eller utgiftsökningar. Risken finns för en brutal avvänjning, om prisökningar och sämre utveckling i omvärlden skakar om också här hemma.

Mer läsning

Annons