Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Idrottsevenemang utgör ett ypperligt tillfälle att lyfta värderingar om mänskliga rättigheter.

Främjandet av värderingar gällande demokrati och jämlikhet måste prioriteras högre i samband med internationella idrottsevenemang.

Annons
OS i London. Även inför årets OS har etiskt tvivelaktiga åtgärder vidtagits.foto: scanpix

Åsikterna tenderar att gå isär om internationella idrottsevenemang främjar eller hämmar demokratiska värden. Inför ¿stundande OS i London går det exempelvis att glädjas åt att det för första gången ¿kanske kommer att finnas kvinnliga representanter för samtliga deltagarländer.

Liksom Jenny Norberg redogör för i en kolumn i gårdagens Svenska Dagbladet är sport en viktig faktor för kvinnors framsteg. Kontrollen över den egna kroppen bidrar till att kvinnornas traditionella roll ifrågasätts, inte minst av dem själva. Norberg skriver: ”För en stor del av argumentationen bakom en segregerad samhällsstruktur faller samman när en kvinna tillåts demonstrera hela sin fysiska och mentala kraft inför sig själv och andra. Det kan påverka flera, som börjar ifrågasätta om att sitta stilla verkligen är det enda kvinnor duger till.”

Glädjande är samtidigt nyheten att OS kan komma att sändas i Nordkorea. Totalt ¿skickar landet 51 deltagare till spelen. Vid tidigare tillfällen när landet har deltagit i dylika idrottsevenemang har det enligt sydkoreanska källor dock hänt att idrottare liksom coacher som har misslyckats har sänts till fångläger.

Parallellt med framstegen lämnar OS, liksom andra idrottsevenemang, således en del att önska. Internationella idrottstävlingar har ofta ägt rum under tvivelaktiga för-¿hållanden. Mest kontroversiellt var sannolikt sommar-OS i Berlin 1936. Tyskland hade förvisso blivit utsett som värdland innan nazisternas maktövertagande men värd-skapet borde rimligtvis ha ifrågasatts mer i och med detta. Även numera ser prio-¿riteringarna märkliga ut. För fyra år sedan arrangerades exempelvis sommar-OS i Kina.

De etiska aspekterna gäller även byg-nationen av arenor inför dessa evenemang. Många var de som kritiserade den kinesiska regimens beslut att driva bort invånarna från och riva den gamla stadskärnan i Peking för att kunna bygga upp OS-staden. Något liknande har nu även skett i London där ¿människor har blivit tvångsutköpta och tvångsförflyttade österut.

I en kolumn i Svenska Dagbladet den 10 juli redogör Andres Lokko för hur OS-byn har placerats i fyra stadsdelar som statistiskt sett alltid har tillhört Storbritanniens fattigaste. Dessa delar av London har även huserat de mest marginaliserade minoriteterna.

Idrottsevenemang kostar vidare allt mer. Dessa kostnader kan vara försvarbara så länge som evenemangen bidrar till just gemenskap och kampen för ett öppet samhälle. Men när dessa värderingar nedvärderas är kostnaderna värda att i frågasätta. Inte minst aktualiseras detta i och med en debattartikel i Svenska Dagbladet i går i vilken ett vinter-OS i Sverige 2022 förespråkas. Debattörerna anser att det är anmärkningsvärt att Sverige aldrig har arrangerat vinter-OS. De framför argument så som positiva verkningar på elitidrotten, ekonomin, miljön och folkhälsan.

Och visst skulle ett sådant event kunna bidra till positiv uppmärksamhet inte minst för Sverige som turistland. Men än viktigare vore det att diskutera de etiska aspekterna. Internationella idrottsevenemang utgör ett ypperligt tillfälle att lyfta värderingar om mänskliga rättigheter och jämlikhet, tyvärr tycks regeln dock snarast vara att det är motsatta värderingar som får störst genomslag i tävlingarnas kölvatten.

Mer läsning

Annons