Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jämfört med tidigare är det dock ingen tvekan om att läget i Irak har förbättrats.

Det höga valdeltagandet i Irak var en seger för demokratin. Det ser paradoxalt nog bättre ut i Irak än i Afghanistan, trots att fler ser Irakkriget som ett misstag.

Annons
Många röster. Valförrättare framför lådor med valsedlar i parlamentsvalet i Irak.foto: scanpix

Resultatet i parlamentsvalet i Irak dröjer. Själva röstandet kan dock redan nu ses som en framgång. Valdeltagandet ser ut att ha varit jämförelsevis högt, trots att terrorgruppen al-Qaida hotade alla som röstade. Det förekom några attentat, men det skrämde inte bort väljarna

Den här gången deltog också de flesta sunnimuslimska grupper, vilket kommer att ge ett mer representativt parlament. De irakiska väljarna visade att de värderar rätten att rösta på olika partier. Därför innebar valet ett viktigt steg i kampen för frihet och demokrati.

Förhoppningsvis kan det politiska livet över tiden stabiliseras, men det tar tid att bygga fungerande institutioner. För ganska få år sedan rådde fortfarande Saddam Husseins skräckvälde. Jämfört med den tiden har Irak kommit långt.

Alltjämt finns dock flera stora frågetecken inför framtiden. De amerikanska trupperna skall vara helt borta inom ett år. Därefter måste Iraks politiker och militärer hantera läget på egen hand. Redan i dag är dock USA:s närvaro reducerad och mer tillbakadragen. För president Obama är tillbakadragandet viktigt. Han gick till val på att Irakkriget var ett misstag.

Det stora hotet har hela tiden handlat om Irak kan hållas samman under fredliga förhållanden. Landet skapades efter andra världskriget utan hänsyn till om det var en fungerande och naturlig enhet.

Centralmaktens alltför starka nypor har därefter hållit Irak samman. De tre stora grupperna dominerar var sitt område. Kurderna i norr har i praktiken en långtgående autonomi. I mitten finns främst sunnimuslimer, landets forna härskare, medan den största gruppen shiamuslimer dominerar i söder.

Rösträkningen blir spännande. Frågan är hur väl de mer sekulära och mindre grupporienterade partierna kommer att klara sig. De kan få en nyckelroll om Irak skall bestå som en sammanhållen stat med en fungerande centralmakt.

Det har annars varnats för en utveckling påminnande om det forna Jugoslavien. Några experter har förespråkat en uppdelning i flera stater, och den kurdiska delen fungerar redan på många sätt som en självständig enhet.

Ett orosmoment gäller kontrollen av oljekällorna. en annan Irans inflytande. De mer religiöst orienterade partierna med basen bland shiamuslimerna förespråkar att närmade till Iran. Det vore en ödets ironi om USA:s invasion av Irak i slutändan ledde till den nuvarande huvudmotståndaren Iran skulle flytta fram positionerna.

Det finns således mycket att oro sig för. Jämfört med tidigare är det dock ingen tvekan om att läget i Irak har förbättrats. USA:s tidigare truppförstärkning och ett fingerfärdigt koalitionsbyggande har pressat tillbaka terrorgrupperna.

Det ser faktiskt bättre ut i Irak än i Afghanistan, trots att det finns goda skäl att se invasionen av Irak som ett allvarligt misstag. USA letade massförstörelsevapen som inte fanns. Stödet för de militära insatserna i Afghanistan är mycket bredare, både i USA och i omvärlden. President Obama har hela tiden talat för att kriget i Afghanistan måste vinnas, och Sverige deltar med trupp i Afghanistan. Men själva kriget går just nu sämre.

Mer läsning

Annons