Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jämställdhet: Sverige har kommit långt, men har vi en del att lära

Debatten om jämställdhet i näringslivet handlar ofta om representation och politik. Då är det lätt att glömma mer mänskliga aspekter som att kvinnor måste samarbeta och stötta varandra.

Annons
Superfeministen. Gudrun Schyman (FI) har lyft jämställdhetsfrågorna mer än någon annan politiker. Så här såg hon ut när hon talade under politikerveckan i Almedalen 2009. I år är det många aktörer som bjuder feministiska aktiviteter på Gotland.

Jämställdhet är en rubrik som rymmer många politiska frågor: Ska vi behålla sexköpslagen? Hur ska vi minska löneskillnaderna? Är timanställningar den nya kvinnofällan? Hur ska vi motarbeta sexismen? Vad kan vi göra för att minska prostitution och trafficking? Hur kan vi motivera föräldrar till att dela lika på föräldraledigheten?

Den senaste veckan har flera partier dammat av sina jämställdhetsagendor. Gudrun Schyman (FI) undrar på sin valblogg om jämställdhet är en generationsfråga. Claes Borgström (S) kallade i en debattartikel i Svenska Dagbladet den borgerliga regeringen för ett ”hot mot jämställdheten”. Moderaten Hillevi Engström var inte sen att svara. Hon hävdade att Moderaterna satsat tio gånger mer på jämställdhet än Social-demokraterna.

Uppenbarligen verkar många politiker vilja göra jämställdhet till en valfråga. Detta kommer även att märkas under politikerveckan i Almedalen, där programmet är späckat av feministiska inslag.

En av de viktigaste jämställdhetsfrågorna just nu är hur vi kan öka kvinnors representation och inflytande i det privata närings-livet.

I dag firar FN för sextonde gången i ordningen sin internationella dag för kooperativ. Årets tema handlar om hur kooperativ företagsamhet stärker kvinnor.

I ett brev från den Internationella kooperativa alliansen (ICA), som arrangerar firandet av dagen, berättar man hur kvinnliga entreprenörer världen över har gynnats av att gå samman i kooperativ.

I många länder handlar det i grunden om att kvinnor slår ihop sina tillgångar och engagerar sig för att tillsammans skapa verksamheter som både generar arbeten och inkomster. De gemensamma framgångarna ger kvinnorna mer självförtroende, ansvar och frihet samtidigt som de får en möjlighet att utvecklas i sina professionella roller och förbättra sina levnadsvillkor.

Hemma i Sverige handlar debatten om kvinnor i näringslivet om helt andra saker. Karin Pilsäter (FP) och Agneta Berliner (FP) framförde i en debattartikel på åsiktsportalen Newsmill vikten av att inte bara fokusera på kvinnorepresentationen i bolagsstyrelser utan även i ledningsgrupper och på vd-poster. En väldigt viktig poäng med tanke på att valberedningar ofta rekryterar styrelsemedlemmar från dessa nivåer.

Vidare föreslår de ett antal åtgärder för att öka representationen. Bland annat vill de marknadsföra fördelarna med mer jämställda arbetsplatser. För, precis som Pilsäter och Berliner konstaterar, är kompetensen lika fördelad mellan kvinnor och män.

Därför är det korkat att bara utnyttja hälften av den kompetens som finns tillgänglig. Mer jämställda företag är mer lönsamma och innovativa. Det finns det ventenskapliga belägg för.

Men trots att vi i Sverige bevisligen har kommit långt, har vi en del att lära av kvinnors kooperativa verksamheter i andra delar av världen. Svenska kvinnliga entreprenörer är dåliga på att samarbeta och stötta varandra. Det kan delvis förklaras med att kvinnor av tradition ser varandra som konkurrenter.

Men för att vi ska komma närmare ett mer jämställt näringsliv måste kvinnor hjälpas åt.

Mer läsning

Annons