Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ju mer som avgörs i Bryssel, ju viktigare att vara direkt representerad i EU-systemet.

Blir det tre nya länder i Europa? Dags för Skåneland att bilda eget?

Annons
Ny flagga i EU? Kan separatismen i flera EU-länder spridas till Skåne? Inte seriöst i dag, men möjligen i framtiden om fördelarna med att ingå i dagens medlemsländer minskar. Bilden visar skånska flaggan.foto: scanpix

För första gången på länge kan det bli tre nya länder i det demokratiska Västeuropa. Kommunistväldets sammanbrott ledde till Jugoslaviens blodiga sönderfall, slutet på Sovjetunionen och till en fredlig skilsmässa mellan Tjeckien och Slovakien.

I övriga Europa har dock gränserna inte ändrats sedan andra världskriget. Men nu kan det vara dags. I helgen gick de flamländska nationalisterna kraftigt framåt i de ¿belgiska lokalvalen. De gillar inte att skicka skattepengar till den fattigare fransktalande delen, utan vill ha två ekonomiskt oberoende delar. Sedan kanske Belgien kan bestå som försvarsmakt.

I går kom den brittiska regeringen och den lokala skotska nationalistregeringen överens om villkoren för en folkomröstning om oberoende. Den ska äga rum under 2014, så de närmaste åren blir avgörande för Skottlands framtid.

I Katalonien i Spanien blir det regionval 25 november. Det styrande nationalistpartiet ser valet som en indirekt folkomröstning (en riktig är inte tillåten) och lovar att driva krav på utträde ur Spanien.

I alla tre regionerna är nationalisterna måttfulla och i andra politiska frågor mitteninriktade. Den tidigare högerpopulistiska och minoritetsfientliga flamländska partierna har förlorat stöd. Men alla tre envisas med att den egna regionen bör styra sig självt och inte har tillräckligt gemensamt med övriga delar av respektive land.

På andra områden finns dock tydliga skillnader. Flandern och Katalonien är rikare än de andra delarna av respketive land och många gillar inte att behöva skicka skattepengar till fattigare delar genom det nationella utjämningssystemet.

I Katalonien har eurokrisen fördjupat splittringen. Katalonien har egna ekonomiska problem, och då blir irritationen över överföringarna till resten av Spanien större. Centralregeringen pressas av EU:s besparingskrav och vill inte ge efter för ¿regionala krav.

I Belgien och Spanien handlar det om olika språk. Det belgiska politiska livet är redan uppdelat efter språkgränser. Det finns inga nationella partier, utan bara språkligt och regionalt förankrade. Många katalaner och flamländare ser sig som mer arbetsamma och ”nordeuropeiska” än övriga delar av respektive land.

Skottland är däremot fattigare och får ekonomiskt stöd från övriga Storbritannien. Språket är detsamma, så när som de få keltisktalande på Västkusten. Katalonien och Flandern har euron. De har inte några valutaskäl att avstå från självständighet.

De skotska nationalisterna ville tidigare ansluta Skottland till euron, men det är inte vidare populärt just nu. Så de lovar att behålla pundet, vilket å andra sidan skulle göra dem beroende av övriga Storbritannien även efter en formell självständighet. Därför ter sig skälen mot skotskt oberoende starkare.

EU kan både locka och trassla till det. Blir de nya länderna automatiskt medlemmar, eller måste de förhandla om medlemskap?

Om fler beslut i samband med eurokrisen förs upp till EU-nivå minskar skälen för att gå omvägen via den nationella huvudstaden. Ju mer som avgörs i Bryssel, ju viktigare är det att vara direkt representerad i ministerråd, parlament och kommission. Mindre länder är också överrepresenterade i EU-systemet.

Detta talar för att bryta sig ur dagens stater. Kan det vara något för Skåneland? Inte seriöst i dag, men Skåneland skulle ha fler invånare än några av dagens EU-länder.

Mer läsning

Annons