Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kan skattmasar i alla länder förenas?

Provocerande att behöva sänka bolagsskatt och höja inkomstskatterna.

Annons
Var betala? Internationellt samarbete ska göra det svårare för företagen att själva styra i vilket land de betalar skatt. Men blir det mer pengar till svenska Skatteverket?Foto: Christine Olsson, Scanpix/TT

I fjol avslöjade SVT att flera bolag inom Volvokoncernen inte betalar skatt i Sverige. Medan en familje-företagande åkeriägare sliter för att betala sin bolagsskatt, skulle koncernen som tillverkar lastbilarna smita undan.

Volvo lastvagnars skatteplanering kritiserades hårt av finansminister Anders Borg (M). Samtidigt bör man komma ihåg att svenska koncerners främsta tillväxt sker utanför Sverige. Bara fem procent av Volvos totala försäljning är svensk.

Under lågkonjunkturen 2009 till 2011 femdubblade Volvokoncernen sin försäljning i exempelvis Brasilien. Merparten av Volvos bolagsskatt på 5,2 miljarder kronor under 2011 betalades alltså i tillväxtländer som Brasilien, vars bolagsskatt är procentuellt högre än den svenska.

Hur nationella skattebaser kan skyddas i en global ekonomi var också temat för veckans öppna seminarium i riksdagens skatteutskott. Genom vårt medlemskap i EU medverkar Sverige i det internationella projektet Base Erosion Profit Shifting (BEPS), som drivs av G20-gruppen.

Syftet är att tydliggöra hur skatterna från bolags-vinster ska fördelas mellan multinationella koncerners hem-, produktions- och försäljningsländer. Den politiska makten ligger dock hos G20-gruppens största ekonomier och maktfördelningen har fått Svenskt näringsliv att varna för hur länder som Brasilien, Ryssland, Indien och Kina vill förskjuta beskattningen – från mindre OECD-länder som Sverige, Finland och Danmark, till sina inhemska marknader (SvD 10/12).

Det är lätt att räkna ut hur BRIC-ländernas krav skulle påverka skattebasen i ett litet exportberoende land som Sverige. I OECD:s aktionsplan ligger således fokus på hur enskilda l änder ska undvika att förlora intäkter.

Mot detta kan man dock ha en principiell invändning: Själva kärnan i globaliseringen är att ingen stat har rätt till en given skattebas.

Företagens uppgift är inte att lösa nationella skattetvister. Men i takt med att finanskrisen har förvandlats till en social kris har det folkliga trycket mot till exempel vinst-förflyttningar ökat.

Den finansminister som inte reagerar som Anders Borg när han intervjuades om Volvokoncernens skatteplanering blir aldrig omvald.

Hemmaopinionerna måste lugnas med hjälp av hårdare tag mot gränsöverskridande kapital. Däremot är det orättvist att lägga all skuld för medborgarnas ökade misstro till marknaderna på de multinationella bolagen.

Medan flera skuldtyngda OECD-länder höjer sina inkomstskatter, finns en tendens till skatte- konkurrens med just bolagsskatten. Denna upplevda orättvisa göder den vanliga löntagarnas missnöje på ett lika allvarligt sätt som bolagens avancerade skatte- planering.

Mer läsning

Annons