Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kan Sverige försvaras?

Frågan om försvarets resurser och i förlängningen den svenska alliansfriheten är hetare än på mycket länge.

Annons

Under året som gick sattes försvarets brister i fokus. Ryssland genomförde övningar av storlek och slag som inte skådats sedan det kalla krigets dagar.

Ryska Påsken, långfredagsnatten när en rysk flygstyrka genomförde attackövningar mot Sverige i närheten av Gotska Sandön och svenskt flyg inte reagerade, fick stor uppmärksamhet.

I början av november upptäcktes åter ryskt strategiskt bombflyg på väg mot Sverige. Under en timmes tid övade det olika anfallsbanor, bland annat mot Sverige och Baltikum. Denna gång markerade svensk incidentjakt närvaro.

I september genomfördes Ryssland en storövning i bland annat Östersjön där man övade offensiva moment som landstigning i stor skala och fällning av pansar i fallskärm.

Här hemma gick svallvågorna höga förra året när en naket uppriktig överbefälhavare förklarade att Sverige bara klarar av att försvara ett begränsat mål i landet under en vecka (och det först 2023). Sedan måste vi få hjälp av andra.

Svallet hade knappt hunnit lägga sig innan ÖB inför årets rikskonferens med organisationen Folk och Försvar i en SvD-intervju förklarade att försvaret av Stockholm och riksledningen ska prioriteras och att resten av landet får skyddas av Hemvärnet och försvar av ”varierande kvalitet”.

Den svenska försvarsdoktrinen vilar på den outtalade förhoppningen att landet ska orka hålla ut så länge under attack att vännerna ska tycka det är meningsfullt att undsätta oss. Och vännerna, det är Nato, där vi aktivt medverkar i organisationen Partnerskap för fred och deltar i gemensamma övningar.

Skulle då Nato rädda Sverige? Dess generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen har i olika intervjuer sagt att vi inte kan räkna med det: ”Nato skyddar sina medlemsländer”.

Kärnan i försvarsalliansen Nato är artikel fem, den så kallade musketörsparagrafen (”en för alla, alla för en”); ett angrepp på någon av medlemsstaterna är att räkna som ett angrepp på hela alliansen. Sverige är inte medlem och kan inte räkna med hjälp.

Det finns inget ryskt hot i dag, men läget kan ändras snabbt. Flera scenarier visar en sådan, osannolik men i framtiden möjlig utveckling. I de flesta scenarier är det ett ryskt hot eller anfall mot Baltikum som drar in oss i en konflikt.

Att det svenska Nato-samarbetet i Partnerskap för fred är en förstuga till medlemskap är de flesta överens om även om det inte sägs högt. Att partnerländer blir medlemmar är normalt. Tio tidigare partner är i dag fullvärdiga Natomedlemmar.

Säkerhetspolitik blir sällan hett stoff i Sverige. Men under ett valår när försvars- och säkerhetsfrågor diskuteras allt mer aktualiseras frågan om ett svenskt Natomedlemskap. Det är välkommet. Inga länder i Europa kan försvara sig helt på egen hand. De flesta av dem ingår i Nato, en allians som har världens mäktigaste militärmakt som medlem. Det skänker trygghet även till de små. Det har våra grannar Norge och Danmark vetat länge.

Alternativet till ett Natomedlemskap är en kraftigt förstärkt försvarsbudget och ökad försvarsförmåga

civila totalförsvaret nedlagt och förråden av mat och bränsle finns inte kvar. Blir vi avspärrade tar maten slut efter 72 timmar,

Svenskarna har också blivit Natovänligare med åren.

Mer läsning

Annons