Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kärnkraften farligare av år i malpåse

Varje allvarlig olycka gör att kärnkraften ifrågasätts, men säkerheten blir bättre om gamla reaktorer ersätts med nya.

Annons
Förödelse. Bilden visar den skadade kärnkraftsreaktorn nr 4 vid Fukushima.

Förre statsministern Göran Persson menade att det räckte med en olycka för att svänga opinionen mot användande av kärnkraft. Därför förespråkade han att kärnkraften skulle avvecklas.

De senaste dagarnas dramatiska kärnkraftshaveri i Japan har visat att Persson hade fog för sin ståndpunkt. Kärnkraftsmotståndarna får ny livsluft och i ett par länder som Tyskland och Schweiz fattas beslut om stängningar eller att skjuta på beslut om att ersätta dagens kärnkraftverk. I flera andra länder görs förnyade säkerhetskontroller.

Det hjälper inte att de japanska kärnkraftverken redan tidigare hade fått kritik och att det handlade om en extremt ovanlig situation. De skadade reaktorerna ser ut att ha klarat Japans hittills kraftigaste jordbävning, men kombinationen med en stor tsunami blev för mycket. Allvarliga kärnkraftsolyckor tycks väcka mer känslor och rädsla än andra stora olyckor orsakade av mänskliga misstag.

Det finns onekligen goda skäl att vara kritisk till vad som har hänt i Japan. De hade inte som på andra håll installerat filter för utsläpp av radioaktiva gaser och de gamla reaktorerna hade tidigare fått kritik för att ha sämre skyddshöljen än andra. Kärnkraftsindustrin i Japan var misstrodd och förtjänade att misstros.

Frågan är dock om opinionssvängningen blir bestående. Professor Sören Holmberg framhåller att vid tidigare olyckor har opinionen efter ett tag svängt tillbaka i kärnkraftsvänlig riktning. Åsikterna påverkas naturligtvis av hur haveriet avlöper, Skulle det bli riktigt allvarliga konsekvenser för många människor och på stora landytor ökar kraven på att stoppa kärnkraften.

Beslut och agerande ser också dock hittills ut att styras av hur opinionsläget var för haveriet i Japan. I tysktalande länder var kärnkraftsmotståndet redan utbrett och där går de styrande politikerna längre i konkreta i åtgärder. I länder som Frankrike, med mycket kärnkraft och där avveckling inte är någon stor politisk fråga, görs inte motsvarande utfästelser. I Finland uttalar president Tarja Halonen visserligen att kärnkraften inte bör vara någon långsiktig lösning, men står fast vid besluten att bygga ytterligare reaktorer.

Producenter av fossila bränslen vädrar morgonluft. I Alberta i Kanada talas om att oljan får en större roll och att man därför måste satsa på att utvinna den starkt miljöskadliga oljesanden.

De stora hoten mot världens miljö och klimat kommer från utsläpp från fossila bränslen, men de är inte lika påtagliga som från ett enskilt kärnkraftshaveri. Kärnkraften har också blivit farligare genom att den under flera år i praktiken var i malpåse i de flesta länder. Det gamla verken användes men inga nya byggdes. Det ökade riskerna. Produktutveckling och tekniska förändringar kom inte kärnkraften till del i tillräcklig del. I Sverige var det till och med förbjudet att forska om ny kärnkraft.

Den tekniska utvecklingen och behovet av att så snabbt som möjligt komma bort från fossila bränslen talar för att kärnkraften har en framtid på i varje fall medellång sikt. De grundläggande utgångspunkterna har inte förändrats av haveriet i Japan. Men det går inte att komma ifrån att kärnkraftens ställning som en framtida energikälla ter sig mer osäker i dag än för bara en vecka sedan.

Mer läsning

Annons