Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Långtidsutredningen vill göra a-kassan obligatorisk, men framförallt ge bättre ersättning till dem som inte kvalificerar in.

Långtidsutredningen pekar på flera viktiga hinder för att minska arbetslösheten. Det kan kräva breda uppgörelser.

Annons

Långtidsutredningen skall ge underlag för den ekonomiska politiken och ekonomisk-politiska debatten. Den görs av anställda i Finansdepartementet, men det brukar inte hindra kritik av regeringen.

Så var det även i går när huvudbetänkandet presenterades. På flera punkter pekade utredningen på problem och lade fram förslag om hur arbetsmarknaden kunde fungera bättre.

De nya Moderaterna och inte minst finansminister Anders Borg har nästan definierats av att inte längre vilja avskaffa lagen om anställningsskydd (Las) och av att vilja minska utanförskapet genom att strama upp a-kassa och sjukförsäkring.

På båda punkterna vill Långtidsutredningen genomföra betydande förändringar. Las skall tas bort och ersättas av att arbetsgivaren betalar avgifter till staten varje gång någon sägs upp. Avgiften blir högre ju längre anställningstiden är, men det görs ingen skillnad mellan anställningsformer.

Det skulle ge dem med längre anställning fortsätt starkare skydd, men inte göra skillnad mellan fast anställda, vikarier eller inhyrda. Bara tiden på företaget skulle räknas. Regeln behöver dock enligt Långtidsutredningen kompletteras med någon form av turordningsregler, där dock kompetens skulle väga mycket tyngre än anställningstid.

Risken är att lagstadgade regler om avgifter kan bli väl stela, i dag nås i praktiken ofta uppgörelser om avsteg från turordnings-reglerna genom förhandlingar. Det bästa vore att parterna gick tillbaka till tiden före Las och slöt ett avtal där anställningstid väger tungt, men inte lika starkt som i dag. Den nuvarande lagstiftningen ser ut att ha spelat ut sin roll i takt med att allt färre verkligen får en fast anställning.

Långtidsutredningen vill göra a-kassan obligatorisk, men framför allt ge bättre ersättning till dem som i dag inte får a-kasseersättning på grund av ingen eller för kort anställning. Det är inte rimligt att dessa arbetslösa skall hänvisas till försörjningsstöd (socialbidrag). Det gör det mindre lönsamt för dem att ta ett jobb och tvingar kommunerna att i praktiken driva arbetsmarknadspolitik genom att kräva olika former av motprestationer. Här behövs omtänkande.

Det tals mycket om att höja pensions-åldern, men mindre om att svenska studenter tar examen sent och därmed får ett kortare tid i yrkeslivet. Här föreslår Långtids-utredningen att det skall löna sig bättre att ta examen tidigt. Det kan vara klokt, men även trenden att ständigt förlänga utbildningar som ett sätt att höja eller upprätthålla yrkens status behöver kritiskt granskas.

Den svenska lönebildningen fungerade uselt under 1970- och 1980-talen, men sedan har det gått bättre. Långtidsutredningen tycker att den konkurrensutsatta industrin fortsatt bör vara löneledande. Utrymmet bör dock utgå från inflationsmålet och produktivitetsutveckling här hemma och inte som nu på löneökningarna i konkurrentländerna.

Det av Moderaterna så omhuldade jobbskatteavdraget har krånglat till skattesystemet. Här vill utredningen förenkla och vänta med ytterligare steg. Värnskatten, den extra skatten på högre inkomster, vill utredningen ta bort. Kravet drivs främst av Folkpartiet medan de Nya Moderaterna håller emot.

Här finns en hel del matnyttigt för politikerna att fundera på. Men mycket lär kräva breda uppgörelser för att vara genom-förbart.

Mer läsning

Annons