Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Liksom för alla idealistiska politiker kommer mötet med realpolitiken att bli tufft för Aung San Suu Kyi.

Mycket hopp sätts till Aung San Suu Kyi, ännu återstår att se om hon kan leva upp till det.

Annons
Burma. Aung San Suu Kyi fick äntligen hålla sitt Nobeltal under helgen, 21 år efter att hon tilldelats fredspriset.foto: scanpix

Under helgen fick människorättskämpen Aung San Suu Kyi från Burma äntligen hålla sitt Nobelföredrag i Oslo, 21 år efter att hon mottagit fredspriset. Prisceremonin bevistades bland annat av Västerås riksdagsledamot Roger Haddad, den enda inbjudna riksdagsledamoten från Sverige. Han har tidigare varit ordförande för Svenska Burmakommittén.

Burma blev självständigt 1948 efter att ha varit en brittisk koloni. En militärjunta tog sedan över makten 1988 och avskaffade alla statsorgan som skapats i tidigare konstitutioner. När Suu Kyi trädde fram politiskt för första gången var hon primärt känd som dotter till frihetskämpen Aung San som blev mördad ett halvt år innan landet blev självständigt från Storbritannien. Suu Kyi har kommit att kalla den kamp för demokrati som pågått sedan militärjuntans övertagande för Burmas andra kamp för självständighet.

Militären beslutade sig för några år sedan för att gå över till ett civilt styre och 2010 hölls ett, från många håll hårt kritiserat, val. Sedan tillträdde ett nytt parlament och en ny regering bildades 2011. Suu Kyi är numera oppositionsledare i den gryende demokratin efter att ha suttit i husarrest i 20 år. En sannolik anledning till militärjuntans plötsliga vändning var en rädsla att bli alltför beroende av Kina. Kanske kom även insikten att självbilden som regionens ledande land inte stämde.

Det senaste greppet för att värna demokratin är en skandinavisk studieresa som regimen just nu befinner sig på. Landets biträdande informationschef reser tillsammans med en av ledarna för den landsflyktiga radio- och tv-stationen Democratic voice of Burma. Kanske är det udda sällskapet mer talande för landets utveckling än resans syfte. De senaste tio månaderna har mycket förändrats i Burma.

Men landet har ännu en lång väg till demokrati. Även om flera kända politiska fångar har blivit frigivna är det ännu flera politiska samvetsfångar som inte har frigivits. Vidare är den muslimska minoritetsgruppen rohingya sedan länge förtryckt. Genom den relativa frihet som plötsligt uppstått i medier och på internet i Burma har det varit fritt fram för flera tidningar att angripa gruppen. Även demokratikämpar så som den tidigare politiska fången Ko Ko Gyi har uttalat smädelser mot denna grupp.

Sannolikt kommer problem som dessa att bli svåra att hantera för Suu Kyi. Å ena sidan bör hon i sin roll som människorättskämpe stå upp för denna grupps rättigheter, men å andra sidan förväntas hon knappast att göra det i sin roll som oppositionsledare.

Liksom för alla idealistiska politiker kommer mötet med realpolitiken att bli tufft. Hennes idealism har även tagit sig uttryck i att hon vädjat till utländska företag att investera i Burma, dock med förbehållet att de bör gör detta med etiska metoder och ge de anställda en hög standard. Även detta kan bli svårt att driva igenom.

Suu Kyi och presidenten Thein Sein är nu ömsesidigt beroende av varandra. Presidenten behöver Suu Kyi för att legitimera sin makt inför resten av världen, Suu Kyi å sin sida ha vunnit en politisk plattform genom samarbetet. Hon vidhåller dock att inga garantier för en demokratisk utveckling finns, men att folket i Burma förtjänar ett bättre öde. Givetvis har hon rätt, låt oss bara hoppas att hon vågar inkludera hela befolkningen i detta uttalande.

Mer läsning

Annons