Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Majoritetsregeringar och blockpolitik har inte alltid inneburit någon kraftfull ekonomisk politik.

Danmark är tillbaka till ett ”normalläge” med många partier och uppluckrad blockpolitik. Frågan är om det räcker för att komma till rätta med de besvärliga ekonomiska problemen.

Annons
Sötsurt. Helle Thorning Schmidt (S) blir Danmarks första kvinnliga statsminister, men Socialdemokraterna gjorde sitt sämsta val sedan 1903.foto: scanpix

Så fick då vänstern i Norden en valseger och Danmark fick i Helle Thorning Schmidt (S) sin första kvinnliga statsminister. Men det fanns bittra inslag i segerjublet. Oppositionens kärna bestod av Socialdemokraterna och Socialistisk folkeparti (Vänsterpartiet med stänk av Miljöpartiet). De två partierna hade ett tätt samarbete och är givna i en ny regering. Socialistisk folkeparti (SF) har aldrig varit med i regeringen och har de senaste åren blivit mer pragmatiskt. De båda par-tierna var försiktiga med kritik av den borgerliga regeringens restriktiva flykting- och integrationspolitik.

Socialdemokraterna gjorde sitt sämsta val sedan 1903 och tappade ett mandat. SF förlorade sju mandat och nästan 4 procent av rösterna jämfört med förra valet. Det var istället oppositionens fristående partier som gick fram. Vänstersocialistiska Enhetslistan drev en klassisk vänsterpolitik med mer till de flesta utom de rika och sade bestämt nej till främlingsfientliga Dansk folkeparti. Social-liberala Radikale venstre (Folkpartiet med ett stänk av Miljöpartiet) sade också bestämt nej till dansk folkeparti, men förespråkade en tuffare och mer marknadsinriktad ekonomisk politik med sådant som förkortad a-kasseperiod från fyra till två år och stegvis avskaffad rätt till förtida pension.

Regeringen behöver stöd av både Enhetslistan och radikale för att vara säker på egen majoritet, såvida den inte gör upp med det stora borgerliga partiet Venstre eller båda de mindre partierna Konservative och Liberal alliance.

Det stora regeringspartiet Venstre behöll oväntat sin position som Danmarks största parti och gick fram ett mandat. Koalitionspartnern Konservative gjorde däremot ett katastrofval. Partiet halverades och är nu folketingets minsta. Den borgerliga regeringens stöd- och samarbetsparti Danske folkeparti tappade drygt en procentenhet, men är alltjämt Danmarks största parti.

Det borde nu vara slut på de ständiga åtstramningarna av dansk invandrar- och integrationspolitik. Dansk folkeparti fick skärpningar i utbyte mod att stödja rege-ringen på andra områden.

Däremot är det inte säkert att det blir några stora lättnader, Socialdemokraterna och SF har accepterat de flesta av skärpningarna. Men de borde åtminstone inte bli fler.

Danskarna bör också få större utrymme att debattera andra frågor än integration. Det behövs. Den borgerliga regeringen har inte, delvis hindrad av välfärdsnostalgiska Dansk folkeparti, förmått reformera den danska ekonomin.

Först mot slutet har det kommit upp-görelser om till exempel förtidspensionen. Men det är väl sent. En bostadsbubbla och försämrad konkurrenskraft tynger ekonomin. liksom ett stort budgetunderskott.

Det blir inte lätt för Helle Thorning Schmidt att föra en tillräckligt kraftfull ekonomisk politik med sitt oeniga rege-ringsunderlag. Men så här har det ofta varit i dansk politik. Regeringen har saknat majoritet och fått förhandla från fall till fall med olika partier.

Det kan, men behöver inte försvåra nödvändiga reformer. Majoritetsregeringar och blockpolitik har inte alltid, som Grekland eller de senaste åren i Danmark visar, inneburit någon kraftfull ekonomisk politik. Nu måste danska politiker laga efter läglighet.

Mer läsning

Annons