Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Man kan också undra hur man kan börja tala om ett slutdatum nu, när landet är inne i en så orolig period.

Kriget i Afghanistan har pågått i nio år. Nu vill flera länder, inklusive USA, dra tillbaka sina trupper trots att situationen är kritisk. Utrikes-minister Carl Bildt fortsätter se uppdraget som långsiktigt.

Annons
Kan han bygga en demokrati? President Hamid Karzai talade under konferensen i Kabul. Många är osäkra på om han kommer klara av att skapa ett demokratiskt Afghanistan. I stora områden är hans ställning fortsatt svag.

På gårdagens konferens i Kabul talade man om militär avrundning. Om fyra år räknar man med att afghanska styrkor ska kunna ta över säkerhetsansvaret i landet som i dag är bemannat av 150 000 utländska soldater.

På många sätt är det en lättnad att höra USA: s utrikesminister Hillary Clinton och den afghanska presidenten Hamid Karzai tala om ett slutdatum. Det ger hopp om att det kanske finns en framtid för Afghanistan trots talibaner, terrorism och opium.

Det senaste kriget började efter atten-tatet den elfte september 2001. Från början trodde man att det snabbt skulle vara avklarat. Nu har det gått nio år. Det kan till exempel jämföras med första världskriget som höll på i fyra år och andra världskriget som varade i sex.

2009 var det blodigaste året sedan krigets början, både för de utländska trupperna och för den afghanska befolkningen. 2010 kommer förmodligen bli ännu värre. Bara i juni dog fler än 100 soldater.

Jan Blomgren på Svenska Dagbladet kallar säkerhetsläget för ”det sämsta efter 2001”. Ska man tro honom är situationen i princip lika allvarlig som innan kriget börjande. Då är det lätt att tvivla på om de militära insatserna i landet har uppnått något överhuvudtaget.

Man kan också undra hur man kan börja tala om ett slutdatum nu, när landet är inne i en så orolig period. Natos danske generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen underströk på konferensen att övergången av militärt ledarskap ska ske gradvis baserat på ”förutsättningar, inte kalender”. Sveriges utrikesminister Carl Bildt verkar vara av samma åsikt. I en debattartikel i Svenska Dagbladet skriver han att ”artificiella tid-tabeller kan skapa fler problem än de löser”.

Ändå tycks konferensen ha handlat mycket om just datum. USA gjorde klart att man vill börja ta tillbaka sina trupper om ett år. Storbritannien ska dra tillbaka sina styrkor senast 2015. Kanada, Holland och Portugal lär kalla hem sina soldater ännu tidigare.

Det är också möjligt att andra faktorer har påverkat den plötsliga är uppslutningen kring ett avslutande av Afghanistanuppdraget. I USA är det kongressval i höst och sedan måste Barack Obama inleda en ny valkamanj inför nästa presidentval. Vid det laget vill regeringen nog ha lämnat operation Afghanistan bakom sig.

Tanken är att vissa trupper ska stanna kvar som stöd även efter det att Afghanistan har övertagit det huvudsakliga säkerhetsansvaret. Var dessa soldater ska komma från är dock oklart eftersom de flesta länder redan gjort klart att deras soldater ska vara hemkallade vid det laget.

Hur Sverige kommer att agera är på många sätt oklart. Utrikesminister Carl Bildt talar hellre om hur det internationella engagemanget i Afghanistan måste vara långsiktigt.

Att konferensen genomfördes är en seger för Afghanistan. Men parlamentsvalet i september kommer att bli det verkliga testet. Om valet sker på demokratiska villkor kanske de internationella trupperna kan hålla sina nya deadlines. Om valet å andra sidan blir ett misslyckande är blir det svårare att klara målen om att dra tillbaka de internationella trupperna till 2014.

Mer läsning

Annons