Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Många bollar i luften för EU-ledarna

Tyskland fick sin vilja igenom på EU:s toppmöte, men det blir nya besvärliga förhandlingar om budget och sanktioner mot länder med misskötta ekonomier.

Annons
HSB? Har tyska förbundskanslern Angela Merkel blivit Hon Som Bestämmer i EU?

Som vanligt talades det om kris och hårda motsättningar inför EU:s toppmöte. Som vanligt kom ledarna fram till en överenskommelse. Som vanligt blev det inget detaljerat beslut, utan en del behöver utredas.

Det börjar bli en ritual. Det gäller att komma med flera krav och vara beredd att i praktiken släppa något. Den här gången krävde Tyskland att det efter sju sorger och åtta bedrövelser antagna Lissabonfördraget skulle skrivas om. Den tillfälliga räddningsfonden för euroländer i kris behövde göras permanent och enligt Tyskland (eller i varje fall dess författningsdomstol) krävdes en fördragsändring. Därutöver ansåg Tyskland och Frankrike att euroländer som misskötte ekonomi skulle kunna förlora sin rösträtt.

Andra ledare reagerade surt, men när det gäller stabilitetsfonden fick den tyska förbundskanslern Angela Merkel igenom sin vilja. Kravet på rösträttsförlust skall däremot utredas och lär inte genomföras. Det var sannolikt vad Tyskland räknade med, rösträttskravet fanns med mest för att ge förhandlingsutrymme.

Inte desto mindre rapporterades det om missnöje med att Tyskland försöker diktera villkoren. Samtidigt är de andra euroländerna medvetna om att den största ekonomin Tyskland måste ställa upp för kriser skall kunna avvärjas.

Toppmötet ställde sig också bakom skärpta sanktioner för länder som inte sköter sina ekonomier. Det handlar nu inte bara om att ingripa med böter i efterhand mot stora underskott och höga statsskulder. EU-kommissionen skall kunna varna och ingripa tidigare om bostadsbubblor hotar eller konkurrenskraften undergrävs.

De nya reglerna gäller bara euroländer, men den svenska regeringen vill att även Sverige skall omfattats efter 2014. Det handlar nog om att regeringen egentligen vill att Sverige skall införa euron och därför frivilligt accepterar överstatliga restriktioner och bestraffningar. Den brittiska regeringen, där det konservativa regeringspartiet inte vill ha euron. är däremot noga med att framhålla att sanktionsmöjligheterna inte kommer att gälla Storbritannien.

I teorin är det bättre att ingripa tidigare. Men det gör samtidigt besluten till mer av en bedömningsfråga. Är EU-kommissionen bättre än en folkvald regering skickad att tala om att skatterna måste höjas för att en bostadsbubbla hotar eller löneökningarna är för snabba? Alla protester i runt om i Europa talar inte för att det skulle bli lätt för EU centralt att driva igenom besparingar och skattehöjningar innan det ens finns några entydiga kristecken.

Utöver stabiliseringsfond och sanktioner fanns fler bollar i luften. Det skall beslutas både om nästa års EU-budget och om budgetutvecklingen efter 2014. Här är britterna pådrivande för återhållsamhet, med stöd av flera länder, bland annat Sverige. EU-parlamentet vill dock ha en kraftig ökning, trots att de flesta EU-länder nationellt måste skära i budgeten. (Hur är det med samordningen mellan partier i nationella regeringar och deras EU-parlamentariker?)

Det bästa hade varit att från början bilda en smalare eurozon. Men i och med att såpass många länder med skakig ekonomi fick gå med krävs nog ytterligare åtgärder för försvara euron.

Mer läsning

Annons