Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Många ungdomar får inga jobb och står utanför a-kassan. Då vore det värt att pröva modellen med lägre lön och praktik.

Den höga ungdomsarbetslösheten behöver angripas på flera sätt. Lägre ingångslöner i kombination med handledning kan dra ett strå till stacken.

Annons
Tröstlös skylt för unga. Den höga ungdomsarbetslösheten har bitit sig fast i Sverigefoto: scanpix

Kommunpolitiker kan i praktisk handling göra verklighet av stolta allmänpolitiska paroller. Västerås kommunstyrelse tog på sitt senaste sammanträde äntligen ett steg mot att erbjuda alla anställda som så önskar heltid. Ett förslag från Folkpartiet och övriga borgerliga partier om ungdomsavtal med lägre lön kombinerat med handledning ska utredas.

De rödgröna partierna har länge drivit frågan om rätt till heltid. Det är i teorin lätt att instämma i att anställda inte ska tvingas arbeta kortare tid än de önskar, men i praktiken har det visat sig vara lättare sagt än gjort. De rödgröna partierna har då krävt lagstiftning, något som arbetsgivarna har motsatt sig.

Om problemen bara berodde på mot-sträviga arbetsgivare borde de offentliga arbetsgivarna ha kunnat gå före. Så har dock inte skett i någon större utsträckning. De offentliga arbetsplatserna har tvärtom många deltider inom vård och omsorg.

Därför är det glädjande att Västerås nu gör något konkret. Men det handlar ännu om ett mindre pilotprojekt och flera svårigheter lyfts fram. Så än tycks mycket återstå att göra och de praktiska problemen visar att det vore olämpligt om staten klampade in och lagstiftade.

Förslag om så kallade ungdomslöner, det vill säga lägre löner för ungdomar för att de lättare ska komma in på arbetsmarknaden, har varit kontroversiella. Ungdomsarbetslösheten var dock 2011 hela 22,9 procent i Sverige och 26,8 procent i Västmanland.

Den har en längre tid varit hög i Sverige. En förklaring kunde då vara att arbets-givarna låter bli att anställa yngre. De vill inte betala höga ingångslöner för anställda utan erfarenhet.

Andra har varnat för att ungdomslöner kunde vara första steget till lönedumpning på hela arbetsmarknaden och menat att efterfrågan avgör om det ska anställas.

Förslaget om ett kommunalt ungdoms-avtal väcktes först av Folkpartiet i Sollen-tuna. Det är i stort en kopia av det yrkes-introduktionsavtal IF Metall slutit. Lönen är 75 procent av lägstalönen och det ska förekomma handledning. Avtalet löper på ett år och kan förlängas ytterligare ett år.

Det avtalet har således slutits när Stefan Löfven var ordförande för IF Metall. Nu leder han Socialdemokraterna.

SSU har visserligen gått till storms mot Folkpartiets förslag, såsom ineffektivt och som ett sätt att dumpa lönerna. I stället ska det investeras och satsas på skolan. Men det går att tolka denna svepande attack som en indirekt kritik också av IF Metall och Stefan Löfven.

Naturligtvis finns det skillnader mellan olika delar av arbetsmarknaden. Därför kan kombinationen av lägre lön och praktik fungera olika bra. Det bör vara ett arbete där utrymmet för praktik och vidareutbildning finns under en längre tid. På sikt kan också fler än ungdomar behöva lägre ingångslöner och introduktion – om lagen om anställningsskydd luckras upp och det blir vanligare att byta yrkesbana senare i livet.

Men i dag är ungdomsarbetslösheten ett av de största problemen. Många ungdomar får inga jobb och kommer inte in i a-kassan, De tvingas leva på försörjningsstöd (socialbidrag). Då vore det värt att pröva modellen med lägre lön och praktik på fler områden. Alla bäckar små behövs i arbetet för att ge fler unga jobb.

Mer läsning

Annons