Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Med amerikanska ögon har rättvisa skipats. Men är det rättvisa på riktigt eller är det hämnd?

Osmakligt. Det är svårt att hitta något annat ord för att beskriva händelserna kring och efter dödandet av Usama bin Ladin.

Annons
Världsnyhet. Tidningarna i Lahore i Pakistan förmedlar nyheten att terrorledaren Usama bin Ladin är död.foto: scanpix

”We got him.” Det var vad Paul Bremer, chef för den civila administrationen i Irak, sade till journalisterna i Bagdad när han meddelade att amerikanska styrkor funnit Saddam Hussein gömd i en jordkällare utanför Tikrit i december 2003. Saddam greps och fördes bort och bilderna på när han undersöktes av läkare spreds över världen. En del protesterade mot publiceringen av bilderna och hävdade att de var kränkande. Saddam ställdes inför rätta i irakisk domstol, befanns skyldig till folkmord och andra brott mot mänskligheten, dömdes till döden och avrättades genom hängning 2006.

”We got him.” Det var vad president Barack Obama sade när han fått klart för sig att Usama bin Ladin hittats. Där upphör likheterna med historien om hur sökandet efter Saddam Hussein slutade. Usama bin Ladin inte bara hittades, han dödades av specialstyrkorna. Man tog hans DNA för att kunna säkerställa att det var han och sedan fick han skyndsamt sin sista vila i havet utanför Pakistan.

Skälen till att hans kropp nedsänktes i havet har skiftat. För att det är i enlighet med muslimsk sed, för att man ville und-vika att hans anhängare fick en grav att vallfärda till, för att man vill göra det omöjligt för någon att kontrollera att det var bin Laden som dödats.

Hur saker och ting har utvecklats efter att uppgifterna om bin Ladins död blev kända har under veckan blivit allt mer osmakliga. I USA firade folk hans död på gatorna. Obama ska ha följt räden i realtid, uppkopplad mot CIA:s högkvarter varifrån dess chef rapporterade om utvecklingen i detalj. Det är ju som hämtat ur en film.

Och apropå det: knappt hade bin Ladins kropp nedsänkts i havet förrän TT rapporterade från Hollywood att det bara var en tidsfråga innan historien om jakten på bin Ladin blev film. Det spekulerades till och med om vilken regissör som skulle vara lämpligast för jobbet. Det är riktigt osmakligt. Man hatar bin Ladin, jublar över att han är död men man har inga som helst problem med att slå mynt av historien.

USA hävdar att man var i sin fulla rätt att genomföra operationen på pakistanskt territorium. Andra hävdar dess raka motsats – att operationen bryter mot internationell rätt på flera punkter. Underrättelsetjänster från flera länder skyller på varandra för att bin Ladin kunnat bo i samma hus i sex år, bara ett stenkast från en av Pakistans främsta militäranläggningar, utan att någon tycks ha vetat om det.

USA anklagas för att lägga locket på för att operationen inte tål en närmare granskning. Det blir inte bättre av att Vita huset beslutat att inte publicera bilderna på den döde bin Ladin. Det lär bara späda på spekulationerna.

Det är synd att historierna om Saddam och bin Ladin slutade så olika. Just på grund av allt hysch-hysch runt räden i Pakistan vet vi inte vad som egentligen hände. Rykten säger att ordern var att döda bin Ladin, men vi vet inte. Hade det varit möjligt att gripa honom? Hade det varit möjligt att i rättegång leda i bevis att han var hjärnan bakom 11 september-attacken?

Med amerikanska ögon har rättvisa skipats – en man som har flera tusen amerikaners liv på sitt samvete fick själv sätta livet till. Men är det rättvisa på riktigt eller är det hämnd?

Mer läsning

Annons