Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Medan de politiska skiljelinjerna i flera europeiska länder har minskat har de snarare ökat i USA.

Skillnaderna mellan USA:s partier är på väg att bli mer tydliga, men författningen gör det svårt att nå resultat utan en bred majoritet.

Annons
Upptagen. President Obama kämpar i motvind för att i valen om två veckor bevara Demokraternas klara majoritet.

Om drygt två veckor är det så kallade mellanårsval i USA. President Obama har två år kvar på sitt mandat, men en tredjedel av senaten och alla plaster i representanthuset står på spel.

I Sverige stärkte insatserna mot den ekonomiska krisen den borgerliga regeringen. När krisen slog till började regeringspartiernas opinionsstöd stiga. I USA däremot tycks de flesta förutsägelserna handla om förluster för president Obamas demokrater.

Många väljare gör tummen ned för den kvarstående höga arbetslösheten och oroar sig för höga budgetunderskott och en ökad federal makt. Då Demokraterna har presidentposten samt majoriteten både i senaten och representanthuset får partiet skulden för de dåliga tiderna.

Trots denna starka ställning har dock inte Demokraterna möjlighet att få igenom alla sina förslag även när de är eniga. I senaten krävs i många frågor en kvalificerad majoritet på minst 60 röster av 100, och det klarar Demokraterna inte riktigt. Domstolar kan också underkänna nya lagar som stridande mot författningen.

President Obama och Demokraterna har således inte kunnat bestämma helt själva, men visst har de haft utrymme för att genomföra nya förslag. President Obama har fått igenom en i stort heltäckande sjukvårdsreform, något andra presidenter har misslyckats med. För att bekämpa lågkonjunkturen och hålla uppe sysselsättningen har staten satsat, trots att USA redan hade en ganska stort budgetunderskott. Obama har lagt om USA:s utrikespolitik och de stridande förbanden är på väg att lämna Irak.

Medan de politiska skiljelinjerna i flera europeiska länder har minskat har de snarare ökat i USA, även om geografiska skillnader inom partierna finns kvar. Republikanerna har hela tiden drivit en hård oppositionspolitik mot president Obama. Den så kallade Tea-partyrörelsen har drivit republikanerna ytterligare åt höger genom framgångsrikt gräsrotsarbete och kampanjande. Mer måttfulla republikaner har slagits ut som partiets kandidater av ner renläriga konservativa.

Bland mer vänstersinnade amerikaner finns en besvikelse över att Obama inte har gått tillräckligt långt. De kan vara motståndare till kriget i Afghanistan eller önska att sjukvårdsreformen skulle ha gått längre. Det kan göra det svårare för Demokraterna att driva en effektiv kampanj för att hålla uppe valdeltagandet bland de egna sympatisörerna.

Tidigare var de amerikanska partierna inte så sammanhållna och politikerna kunde lättare göra upp över partigränserna.

Den tydligare uppdelningen har fördelar. Alternativen blir tydligare och väljarna kan lättare ställa de valda till svars.

Men USA:s författning bygger på maktdelning och inbyggda trögheter i beslutsfattandet. Det gör det svårare att genomföra ogenomtänkta och långtgående förändringar, men kan också blockera nödvändiga reformer. USA har ett på sikt ohanterligt stort budgetunderskott, men här gör maktdelningen och den politiska polariseringen det mycket svårare att komma till rätta med problemen.

Så blir det i stora federationer. Det finns fördelar med att samma regler gäller i hela landet, men snårigt beslutsfattande och krav på kvalificerade majoriteter kan leda till handlingsförlamning eller till urvattnade kompromisser.

Mer läsning

Annons