Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Men nu skapar det kompromisslösa försvaret av den gemensamma valutan euron större problem än det löser.

En majoritet av de grekiska väljarna vill både behålla euron och säga nej till EU/IMF:s krav på åtstramningar. Men de måste välja och EU borde erbjuda ett alternativ med ettordnat eurouträde.

Annons
Mörkt. Majoriteten av de grekiska väljarna röstade emot de hårda åtgärderna för att rädda euromedlemskapet, men finns det en lösning på de svåra problemen?

Den ena stora partiet efter det andra närmast krossas i valen i eurozonen. Men hittills har de flesta rösterna i stället gått till partier som har stått bakom EU:s åtstramningskrav för att rädda euron. Så gick det i Irland, Spanien och Portugal. I Italien ersattes den folkvalda regeringen direkt av en teknokratregering, men väljarna verkar hittills nöjda med premiärminister Mario Monti (kanske för att han ersatte den alltmer ifrågasatte Silvio Berlusconi).

I Grekland och i någon mån i Frankrike bröts mönstret. En tredjedel av rösterna i den första franska valomgången i presidentvalet gick till partier som motsatte sig åtstramningarna. Den segrande socialisten Hollande har också talat om att ändra dagens politik, även om han i grunden står bakom EU:s finanspakt.

Socialistiska Pasok och konservativa Ny demokrati har dominerat grekisk politik alltsedan militärjuntan föll på 1970-talet. De har varit bittra rivaler, men har fått bilda en ohelig allians för att driva igenom EU:s krav på åtstramningar. Det kan de för all del förtjäna. Båda partierna har i regeringsställning genom en ansvarslös politik orsakat en stor del av dagens stora problem.

Nu har de dock straffats rejält av väljarna. I helgens val fick Ny demokrati 18,85 procent och Pasok 13,18. Bara en knapp tredjedel av väljarna röstade på partier som tidigare tillsammans brukade få runt 80 procent av rösterna. Det grekiska valsystemet ger det största partiet 50 (!) extra mandat i ett parlament med 300 platser. Då Ny demokrati ändå blev störst är de båda partierna mycket nära egen majoritet i parlamentet, men alls inte bland väljarna.

Motståndarna till åtstramningspaketet fick betydligt fler antal röster än tidigare. De är dock en brokig och i några fall (nynazister och gammelkommunister) en starkt osympatisk grupp. Därför är det svårt att se hur de skulle kunna bilda en fungerande regering, i synnerhet som Tyskland redan har sagt att det inte blir aktuellt att om-förhandla villkoren. Det betyder att ytterligare besparingar motsvarande runt 100 miljarder kronor ska fram redan i juni.

Opinionsmätningar visar att runt tre fjärdedelar av de grekiska väljarna vill behålla euron, men att tre fjärdedelar också säger nej till åtstramningspaketet. Det går inte ihop. Vill grekerna behålla euron måste de svälja EU:s bittra piller, annars bör de dra sig ur valutasamarbetet. I vanliga fall brukar Internationella Valutafonden kräva att krisländer låter valutan falla och samtidigt genomför smärtsamma reformer. Men i Greklands fall har utgångspunkten varit att euron måste behållas, vilket tvingar fram hårdare nedskärningar och lönesänkningar.

Här borde EU vara redo att tänka om. Ett euroutträde skulle innebära stora påfrestningar och inte ta bort behovet av genomgripande reformer i Grekland. Men det borde vara ett alternativ där förutsättningen är att skapa så små problem som möjligt.

EU har sett euron som oåterkallelig och som en del av det europeiska fredsprojektet. Men nu skapar det kompromisslösa försvaret av den gemensamma valutan större problem än det löser. I land efter land växer missnöjet. Det måste finnas en fungerade väg ut ur euron för de länder som inte klarar villkoren för en gemensam valuta.

Mer läsning

Annons