Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Men ska kristna allmänna helgdagar vara kvar återstår bara att också ge utrymme för andra religiösa högtider.

Carin Jämtins (S) förslag om att införa en muslimsk helgdag kan verka lite udda, men förtjänar att tas på allvar.

Annons
Helgdagsbytare. Socialdemokraternas partisekreterare Carin Jämtin vill byta en av dagens helgdagar mot en muslimsk.foto: scanpix

Socialdemokraternas nya partisekreterare Carin Jämtin väckte rabalder med ett förslag om att se över de svenska helgdagarna. Bakgrunden var nog egentligen förslag från borgerligt håll om att slopa första maj som helgdag.

Det ville Jämtin föga förvånande inte vara med om. Hon kontrade med att föreslå en översyn av de allmänna svenska helgdagarna. Eftersom nästan alla helgdagar är kristet betingade tyckte Jämtin att ett mer mångkulturellt Sverige också borde göra en muslimsk högtid till allmän helgdag. Hennes förslag var eid al-fitrhögtiden som avslutar den muslimska fastemånaden Ramadan.

Alla politiker vill ju numera hålla på arbetslinjen, så Jämtin tyckte inte att det gick att införa en ytterligare helgdag utan att ta bort någon annan. Så skedde också när nationaldagen 6 juni blev allmän helgdag. Annandag pingst fick stryka på foten.

Först kan förslaget verka lite märkligt, som när Jämtin i valrörelsen föreslog ”butlers” i tunnelbanan i Stockholm. Det var omdiskuterat att byta annandag pingst mot 6 juni och en ny diskussion om helgdagsbyte kan bli trasslig och skapa missförstånd.

Vid närmare eftertanke finns dock starka skäl för en förändring. Jämtin har en poäng i att ett alltmer mångkulturellt Sverige kan behöva andra religiösa helgdagar än kristna. Muslimerna är en växande grupp och den religionen borde i första hand komma i fråga om en ny religiös helgdag införs.

Jämtin fick kritik av bland annat Humanisterna, som i stället vill avskaffa religiösa helgdagar. De framhåller att svenskarna är sekulariserade och inte firar påsk eller jul av kristna skäl. De vill i stället ge alla svenskar en ”helgpott” som individen själv kan ta ut när hon eller han önskar.

Det kan verka vara en lockande och frihetlig lösning. I praktiken skulle det handla om att öka semesterdagarna och ta bort alla helgdagar. Men då skulle en viktig poäng med helgdagar gå förlorade, nämligen att de flesta är lediga samtidigt. Så här är ändå en kollektiv lösning, där staten bestämmer helgdagarna att föredra.

Andra stater med flera olika religioner, som USA, har inga eller få religiösa helger och har fler andra helgdagar i stället. Trots att kristendomen står starkare i USA än i Sverige är bara juldagen av de kristna högtidsdagarna en röd dag.

Den modellen kan tyckas lockande för ett utpräglat sekulärt land som Sverige. Men främst de många helgdagarna vid jul och påsk är viktiga för att ge sammanhängande ledighet och utrymme för släkt och vänner att träffas. Den långa kristna traditionen i Sverige talar också för att påsk och jul bör fortsätta att vara allmänna helgdagar.

Men ska kristna helgdagar vara kvar återstår bara att också ge utrymme för andra religiösa högtider. Och då är en muslimsk helgdag det naturliga valet. Frågan är då vilken av dagens helgdagar som bör tas bort. Midsommar kommer inte på fråga, och påsk och jul behöver vara kvar som långhelger. Allhelgonahelgen är inte längre någon ”extra” ledig dag och ligger ensam på hösten. Så de starkaste kandidaterna vore trettondagen, Kristi himmelsfärd eller första maj. Kristi himmelsfärd har dock en extra ”klämdag”, så bäst vore trettondagen eller första maj.

Mer läsning

Annons