Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mer eller mindre hellre än ja eller nej till EU

EU-valet kan vara ett tillfälle att diskutera vad EU ska bestämma över.

Annons
Viktigt men krångligt. EU påverkar överallt, men är besvärligt att överblicka. Då blir det också svårare att veta vad en röst betyder. Foto: Henrik Montgomery/TT

Debatten inför EU-valet ser åter ut att kunna handla om ja eller nej. Bättre vore att diskutera på vilka områden EU-beslut behövs och vad medlemsländerna klarar bäst på egen hand.

Flera partier ser ut att satsa på tydliga ja- eller nej-linjer inför EU-valet. I några partier, som Centerpartiet och Moderaterna, finns en lite mer skeptisk underton.

Miljöpartiet är å andra sidan på väg att bli mer positivt till ökad makt åt EU. De gröna vill ge EU rätt att ta ut egna skatter, något som vore ett stort nytt steg. Från Bryssel är budskapet också tydligt, det ska handla om att rösta nej till högerextrema partier.

Mätningar tyder på att få kommer att rösta, men det finns samtidigt en tydlig trend i Sverige där medier, stat och organisationer arbetar för att fler ska rösta.

Allt fler inser nog också att EU är viktigt. EU-parlamentariker har mer makt än riksdagsledamöter. Stort som smått i vardagsliv och politik påverkas av beslut, påtryckningar och förhandlingar i EU-systemet.

Samtidigt är det så svårt att få en överblick, påverka och utkräva ansvar. Västmanland har ingen, och lär sannolikt inte få någon, representant i EU-parlamentet. När ledamöterna är färre än i riksdagen blir förankringen svag i stora delar av landet.

Jämfört med övriga länder har missnöjet med EU inte vuxit i Sverige. Vi har mindre ekonomiska problem än många euro-länder. Fler kan här ta till sig budskapet att det gäller att rösta emot högerpopulister och främlingsfientliga partier. Dessutom är det nära till riksdagsvalet. Så valresultatet i Sverige kan mycket väl bli mer ”normalt” än i andra länder.

Det vore sterilt om kampanjen åter mest kom att handla om ja eller nej till EU. Men det vore bra om vad EU ska ha ansvar för fick stor plats.

Den typen av frågor passar dåligt i nationella valkampanjer. De dyker upp när fördragen ändras, men då finns en rädsla för att folket kan rösta fel.

Som tidskriften Economist (alls ingen EU- motståndare) uttryckte det i en artikel: ”Beslutet att införa euron 1999 fattades främst av teknokrater, bara två länder, Danmark och Sverige, hade folkomröstningar (båda röstade nej). Försök att få folkligt stöd åt Lissabonfördraget, som konsoliderade makt i Bryssel, övergavs när folk började rösta fel i folkomröstningar. När eurokrisen var som värst tvingade EU-eliten Grekland och Italien att ersätta folkvalda regeringar med teknokrater.”

Här finns svåra avvägningar. Den politiska debatten har i stort förblivit nationell, men bindande beslut fattas oftare i EU. Fungerar det med fler medlemsländer som Ukraina, vilket av andra skäl vore bra och att samtidigt ge EU beslutanderätt över fler frågor?

Hur kan demokratin och kontrollen över de frågor EU behöver besluta om bli bättre? Hur se till att beslut kan flyttas nedåt och inte bara uppåt?

Mer läsning

Annons