Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Miljöproblemen kräver amerikansk medverkan. Därför är det så oroande att genomslaget i politiken i USA minskar.

Utsläppen av växthusgaser ökar, men i USA verkar intresset svagt inför nästa års presidentval. Men effektiva åtgärder för ett bättre klimat kräver USA:s medverkan.

Annons
Höger om. De republikanska presidentkandidaterna måste gå långt till höger för att tillfredsställa partiets aktivister. Bilden visar Herman Cain, Mitt Romney och Rick Perry i en tv-debatt.foto: scanpix

Förra helgen var det ett år kvar till presidentvalet i USA. Då kom också en oroande rapport från USA om utsläppen av växthusgaser. De ökar mer än någonsin tidigare. Främst USA och Kina ökar sina utsläpp.

Men rapporten fick inget större genomslag i debatten i USA. Där förefaller intresset för miljö- och klimatpolitik ha minskat.

Den brokiga men statskritiska Tea Partyrörelsen ser miljöåtgärder som exempel på att staten har fått för stor makt och misstror larmrapporterna. Det har främst påverkat stämningar och debatter i det republikanska partiet, där primärvalen och partimötena för att utse presidentkandidat startar efter nyåret. Kampanjen är dock redan i gång med debatter, pengainsamlingar och utspel.

Förra gången nominerade Republikanerna till slut John McCain. Han var oroad över hoten mot miljön och övertygad om att människans aktiviteter påverkar klimatet. De åsikterna skulle nu inte duga irepublikanernas nomineringsstrid. Kandidaterna tävlar, med något undantag, om att misstro rapporterna om växthusgaser och föreslå satsningar på inhemsk oljeutvinning.

President Obama har inga utmanare. Han har visserligen svagt stöd i opinionen och den tidigare entusiasmen i det egna partiet har svalnat. Men det ska mycket till för att utmana en sittande president. När det sker brukar det dessutom gå dåligt för partiet i själva presidentvalet.

Det hör nästan till att de ansvariga får kritik i dåliga tider. Obama är inget undantag utan får stå till svars för hög arbetslöshet, en alltjämt svag husmarknad och hotande budgetunderskott.

Nu är det allt annat än lätt att styra USA. Författningen har avsiktligt gjort det svårt att driva igenom långtgående förändringar. Presidenten och kongressens båda kamrar behöver vara överens om politiska beslut.

I senaten räcker det dessutom inte med enkel majoritet, beslutsreglerna gör att många beslut kräver kvalificerad majoritet. Därför behöver de två stora partierna, eller i varje fall stora delar av dem, vara överens för att större förändringar ska drivas igenom.

Under Obamas första två år hade hans demokrater majoritet i kongressens båda kamrar. Då reformerades sjukvårdsförsäkringen och ett stort stimulanspaket gick igenom. Det var mer än många andra presidenter mäktat med.

Efter de så kallade mellanårsvalen förlorade Demokraterna majoriteten i representanthuset. Politiken i USA anses dessutom mer polariserad än på mycket länge. Så det är inte konstigt att det sista året har präglats av hårda motsättningar.

Medan europeiska högerpartier som brittiska Tories eller svenska Moderaterna har gått åt mitten har Republikanerna gått åt höger. Många kommentarer trodde att partiet skulle bli mer måttfullt efter nederlaget 2008, men så blev det inte.

Även om republikanernas kandidat kanske går mot mitten efter nomineringen blir det två tydliga alternativ i presidentvalet.

Omvärlden påverkas av mycket i USA när det gäller utrikespolitik eller ekonomisk utveckling. Men här finns även utrymme att agera vid sidan av USA.

Miljöproblemen kräver internationellt samarbete. De kan inte lösas utan medverkan av USA, som har ökade utsläpp och världens största ekonomi. Därför är det minskade miljögenomslaget i politiken i USA så oroande.

Mer läsning

Annons