Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

När barn väljer bort böckerna är frågan vad vuxenvärlden kan göra åt saken. Läsningen får inte tillåtas bli en enkönad verksamhet.

Flickor läser mer än pojkar, kvinnor mer än män. Särskilt om de kommer från litteraturintresserade familjer. De som inte gör det är beroende av skolans och lärarnas förmåga att entusiasmera till läsning. Och problemet är knappast att det saknas böcker där huvudpersonen är en pojke eller man, som pojkarna kan identifiera sig med. Skolbiblio-teken, i den mån de finns, har gott om böcker om Alfons Åberg, Harry Potter och Elvis Karlsson.

Annons
Stimulerar fantasin. Böcker tränar inte bara läsförståelse och ordförråd – de är inkörsporten till en helt annan värld.foto: scanpix

Böckernas värld är flickornas. Pojkar und-viker i högre utsträckning skönlitteratur. I vuxen ålder uppger nio procent av kvinnorna, men 22 procent av männen, att de inte alls läser.

På ett seminarium arrangerat av de folkpartistiska riksdagsledamöterna Tina Acketoft och Christer Nylander samlades nyligen svenska barnlitteraturexperter som professor emeritus Lena Kåreland och Jan Hansson, chef för Svenska barnboksinstitutet, för att prata om barnlitteratur och könsroller. Gunilla Molloy, författare till boken När pojkar läser och skriver, tog upp problemet att läsning riskerar bli en enkönad verk-samhet.

Molloy har analyserat pojkars relation till skönlitteraturen, och hur skolan kan få fler pojkar att läsa. Det är just där problemet ligger – i skolan. Barn som inte kommer från litteraturintresserade familjer blir beroende av lärarens kompetens och förmåga att skapa entusiasm kring litteratur.

Pojkar vill helst inte läsa böcker med kvinnliga huvudroller. Men eftersom det absolut vanligaste är barn- och ungdomsböcker med antingen enbart en manlig, eller en manlig och en kvinnlig huvudperson, borde det inte vara där problemet ligger. Skolbiblioteken är fulla av böcker om Alfons Åberg, Harry Potter och Elvis Karlsson.

I vissa kommuner arbetar man med att omskapa bilden av läsandet. Folkbibliotek har ordnat aktiviteter av typen ”brandman högläser för barn”. Skrattretande, kan tyckas. Men det väsentliga är: fungerar de nya greppen eller inte? Riskerar effekten bli den motsatta?

Om barn tolkar situationen som ett försök till påverkan, rentav manipulation, kan det förstärka snarare än förändra könsrollerna. Samtidigt är det svårt att helt avfärda verksamhet som faktiskt innebär att barn sitter ned och lyssnar på sagor.

När barn väljer bort böckerna är frågan vad vuxenvärlden kan göra åt saken. En av tre skolor saknar ett bemannat skolbibliotek, enligt en studie från Lärarförbundet och Centrum för lättläst. Och den genomsnittliga bemanningstiden på skolbiblioteken är 12,5 timmar i veckan. Bibliotekslösa skolor har i åtta av tio fall inte heller någon konkret plan på att skaffa ett bibliotek.

Hur arbeta med litteratur i klassrummet? Gunilla Molloy konstaterar att mycket litet undervisningstid används till diskussioner om litteratur. I stället får eleverna skriva bokrecensioner, vilket säkert kan vara en bra övning, men knappast ger någon skjuts in i skönlitteraturens värld.

Böcker är ett pedagogiskt verktyg, som tränar läsförståelse och ordförråd. Men de är också en magisk värld, där barn får uppleva andra perspektiv, perioder och platser.

Att vuxenvärlden inte lyckas öppna den världen för pojkarna är ett misslyckande. Läsningen får inte tillåtas bli en enkönad verksamhet.

Mer läsning

Annons