Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Natomedlemskap i motvind

Ukraina skulle gärna ha Natos garantier, men i Sverige ökar Nato-motståndet.

Annons
Gott om flaggor. Nato har många medlemsländer, men Sverige och Finland står utanför. Foto: AP/TT

Ukrainas utsatta läge visar fördelarna med att vara med i en militärallians, men i Sverige tycks krisen ha gjort fler negativa till Natomedlemskap.

Anhängarna behöver driva sin åsikt med kraft, men Nato-medlemskap bör bara ske med brett politiskt stöd och i samförstånd med Finland.

Enligt en SvD/Sifo- mätning är det fler som säger nej till att gå med i Nato. Förra året var 40 procent emot och 32 procent för. Nejsidans övertag minskade. Men enligt den senaste mätningen var 50 procent emot och 31 procent för.

Rimligen ligger krisen i Ukraina bakom den tydliga förändringen. När omvärlden ser mer orolig ut verkar stödet för den traditionella alliansfriheten, som har varit svensk politik i 200 år, öka.

Annars kunde en motsatt slutsats ligga nära till hands. Sverige har inga garantier om hjälp om vi skulle bli anfallna.

Poängen med att vara med i en militärallians är att avskräcka från anfall. Ukraina lider av att inte vara med i någon allians, och därmed sakna handfast militärt stöd mot Ryssland.

De baltiska länderna har också ryska minoriteter, men genom Nato-medlemskapet har de ett starkare skydd mot ryska militära äventyrligheter.

Sverige skulle kunna hamna i ett utsatt läge. Vi är inte med i någon miltärallians och har rustat ned försvaret. Samtidigt har riksdagen genom en ensidig solidaritetsförklaring lovat att ingripa om länder i vår närhet attackeras. Även om det inte behöver handla om militära insatser är det en långtgående utfästelse.

Finland står likt Sverige utanför Nato, men även där diskuteras frågan om medlemskap. Argumenten är likartade. Medlemskapet ger garantier vid angrepp, men skulle tolkas negativt av Ryssland och leda till ökad spänning.

Finlands läge är mer utsatt, med en lång landgräns mot Ryssland. Det sovjetiska anfallet 1939, och den påtvingade anpassningen till sovjetisk utrikespolitik under kalla kriget ligger nära i tiden.

Debatten i Finland påminner om den svenska. Det finns flest Nato-anhängare bland i Samlingspartiet (motsvarar M) och Svenska folkpartiet (finlandssvenskt borgerligt). Men opinionsmätningar visar på en majoritet mot medlemskap.

Det vore olyckligt om ett svenskt Natomedlemskap försvårade för Finland. Därför behöver länderna agera i samförstånd.

Sammantaget är Nato-medlemskap för tillfället inte aktuellt. Men anhängarna har goda skäl att lyfta fram fördelarna med säkerhetsgarantier. I första hand sikt gäller det dock att stärka det egna försvaret.

Mer läsning

Annons