Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nio miljarder till statskassan – är det brutto eller netto?

Piska och morot. Det är vad de rödgröna kommer med för att förmå svenska folket att inte göra av med så mycket bensin.

Annons
Dyra droppar. De rödgröna vill höja bensinskatten med 49 öre litern. FOTO: SCANPIX

Det var bara här om dagen vi nåddes av nyheten att bensinpriset höjts till nytt årshögsta. Det verkar som om nivåer över 13 kronor är något som landets bilister kommer att tvingas vänja sig vid.

Kanske var därför inte onsdagen den bästa av dagar för den rödgröna oppositionen att släppa nyheten att de har för avsikt att höja bensinskatten med 49 öre litern till 2012. Eller var det precis det det var?

(Varför just 49 öre? Hade det inte varit lika bra att slå till med 50 öre på en gång? När man höjer så mycket spelar ett öre hit eller dit knappast någon roll.)

De rödgröna beräknar att höjningen kommer att ge nio miljarder kronor till statskassan. Är det brutto eller netto – före eller efter kompensationen till bilisterna?

De rödgröna lovar nämligen höjt rese-avdrag med 2:25 kronor när hela höjningen är genomförd samt omställningsbidrag till dem som konverterar sina bensinbilar till gas- eller etanoldrift.

Höjt reseavdrag är ett försök att inte stöta sig alltför mycket med dem som verkligen är beroende av bilen. Omställningsbidraget är ett försök att hålla sig väl med dem som gärna skulle vilja byta till miljöbil men som kanske inte kan eller inte vill just nu.

Redan med dagens bensinpris kommer troligen många att uppleva en höjning med 49 öre som mycket kännbar. Sannolikheten att bensinpriset höjs ännu mer, till följd av stigande världsmarknadspriser på råolja, är därtill ganska stor. Och problemet med reseavdrag är att man får kompensationen först påföljande år. De mil man kör 2011 får man ju avdrag för först 2012 och bensinräkningarna för 2011 ska likafullt betalas.

Det hade varit intressant att veta hur mycket bilkörning de rödgröna har gjort sina beräkningar på. Har man räknat med att folk kör lika mycket i alla fall eller har man räknat med ett visst bortfall för att folk byter till miljöbilar, åker kollektivt eller väljer att cykla? Gör folk som de rödgröna vill borde intäkterna rimligtvis bli mindre, och ju fler som väljer att konvertera sin bil, desto mer kommer omställningsbidragen att kosta.

Det är lätt att förstå att man vill komma åt okynnes- och bekvämlighetskörning i och omkring de större städerna. Alltför stor procent av alla resor med bil som görs är fem kilometer eller kortare. Ur miljösynpunkt är det rent förkastligt. En stor del av den här sortens bilresor skulle man säkert kunna komma åt med en klart förbättrad, smartare och billigare kollektivtrafik.

Men även om mer resurser skulle satsas på kollektivtrafiken kan den aldrig byggas ut så pass att folk i glesbygden kan ställa bilen och åka buss i stället. Det heter ju glesbygd därför att det är glest mellan husen. Är man dessutom på grund av stora avstånd redan beroende av bilen är cykel inget alternativ.

Det är kanske inte heller så lätt för gledsbygdsbor att konvertera sina bilar. Det är ju inte bara glest mellan husen utan också mellan mackarna. Sedan kravet kom att de även ska ha andra bränslen än bensin och diesel har många mackar tvingats slå igen.

Gissningsvis kommer glesbygdsborna att byta ut sina bensindrivna bilar först när el- eller laddhybridbilarna lanseras på bred front eller när prisvärda etanolmaskiner för hemmabruk finns på marknaden. Tills dess kommer alla bilberoende att tvingas bita ihop och betala drygt 13 kronor för soppan.

Mer läsning

Annons