Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nu gäller det att hålla hårdare i plånboken.

Sverige ser ut att ha klarat den ekonomiska krisen bättre än de flesta europeiska länderna. Det borde ge regeringen ett gott utgångsläge inför höstens val.

Annons
På väg mot balans. Socialminister Göran Hägglund (KD) presenterade vårbudgeten på Stadsbiblioteket i Västerås.foto: tony persson

Det var en påtagligt nöjd finansminister som i går presenterade regeringens vårproposition, ibland lite felaktigt kallad vårbudgeten. Den ekonomiska tillväxten är på väg tillbaka. I år beräknas den bli 2,5 procent, för att därefter stiga ytterligare.

De offentliga finanserna beräknas vara i balans 2012, för att sedan åter visa överskott. Några nya besparingar behövs inte. Däremot kan det finnas ett visst framtida utrymme för reformer eller skattesänkningar.

Arbetslösheten har visserligen stigit, men ser inte ut att bli så hög som tidigare befarats. Det var mycket värre under 1990-talskrisen. Den här gången har sysselsättningen i tjänstesektorn och offentligt finansierad verksamhet hållits uppe bättre. Det är industrin som har fått ta ”smällen”. Trots att många sjukskrivna söker arbete och invandringen har varit mycket hög de senaste åren ser arbetslösheten ut att börja minska nästa år.

Det är siffror som skulle göra de flesta av Anders Borgs EU-kolleger gröna av avund. Länder som Grekland och Storbritannien står inför kraftiga nedskärningar och skattehöjningar, Irland och Lettland har redan fattat beslut om åtstramningar.

I det perspektivet framstår mycket av kritiken mot regeringen som perspektivlös och ologisk. De rödgröna partierna talar om att det tidigare var stora överskott i statsbudgeten men att Sverige nu har stora underskott. Innebörden är att statsfinanserna har undergrävts. LO däremot kritiserar regeringen för att prioritera budgetöverskott framför åtgärder som minskar arbetslösheten. Några vill höja taket i a-kassan. Lärarförbundet tycker att det är fel att dra in fjolårets extrapengar till kommunerna. Svenskt Näringsliv tycker regeringen är för passiv och ser gärna sänkta kostnader för företagarna.

Det förbättrade läget kan paradoxalt nog göra det mer besvärligt för regeringen. När de flesta kurvorna pekade fel fanns goda skäl att stimulera ekonomin och att säga ja till nya satsningar och lägre skatter. Men när tillväxten kommer tillbaka och arbetslösheten börjar minska gäller det att hålla hårdare i plånboken. Det kan bli lättare sagt än gjort ett valår.

Därför var det bra att nyheterna i vårpropositionen var såpass få. Regeringen gjorde några markeringar, som sänkt skatt för pensionärer, flerbarnstillägg, förenklingar för småföretagare och satsningar på infrastruktur. Vårpropositionen skall främst vara en beskrivning av den ekonomiska framtiden och en möjlighet att korrigera tidigare beslut. De större reformerna skall däremot presenteras i budgeten på hösten.

Regeringen kan ha valt att spara populära förslag till höstens valrörelse. Den kan inför hösten återkomma om det skulle behövas mer pengar till kommuner och landsting. Det finns således goda möjligheter att senare lägga fram förslag om reformer eller skattesänkningar.

Vi har därför knappast hört sista ordet före valet när det gäller reformer och skattesänkningar. Men det var bra att regeringen inte föll för frestelsen att redan nu presentera fler kostnadskrävande satsningar. Sveriges jämförelsevis goda läge beror just på att statsfinanserna var starka och den fördelen måste värnas.

Mer läsning

Annons