Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nya M som gamla M om Sydafrika

Moderaterna kunde gott erkänna att de saknade glöden i kampen mot rasistregimen i Sydafrika.

Annons
Moderat classic. Utrikesminister och tidigare partiledare Carl Bildt (M) försvarar Moderaternas politik om Sydafrika, ANC och Nelson Mandela.

Kritiken mot Moderaterna för att de var emot en handelsbojkott mot Sydafrika är överdriven. Men Moderaterna borde tydligt säga att kampen mot apart-heid inte var partiets stoltaste stund.

Beteckningen Nya Moderaterna antyder att allt inte var bra med de gamla Moderaterna. Annars fanns inget skäl att så hårt lansera att Moderaterna nu är nya.

I samband med minnes- högtiden för Nelson Mandela har partiet fått kritik för sitt motstånd mot handelssanktioner och för att ha hållit ANC kort. De argaste har tyckt att statsminister Fredrik Reinfeldt bord skämmas och stanna hemma från minnesceremonin.

Andra har menat att Moderaterna i varje fall borde be om ursäkt för sin tidigare politik. Den brittiske premiärministern och konservative partiledaren David Cameron har framhållits som ett föredöme. Han har bett om ursäkt för de konservativas tidigare inställning.

Utrikesminister Carl Bildt, som själv har kallat sig Moderat Classic, har förs- varat partiets tidigare politik. Han menar att handelssanktioner bör undvikas om de inte beslutas av FN och påpekar att också svenska fackförbund var skeptiska till ensidiga svenska sanktioner och investeringsförbud.

En del krav skjuter kraftigt över målet. Fredrik Reinfeldt är landets statsminister och ska då själv- fallet vara med och hedra Nelson Mandelas gärning. Allt annat hade, oavsett motiven, framstått som märkligt och nonchalant.

Jämförelsen med de brittiska konservativa, och för all del också med Republikaner i USA, haltar. Där fanns grupper som aktivt stödde regimen och länderna motverkade länge att FN skulle agera med kraft mot rasistregimen. Britterna har dessutom som tidigare kolonialmakt ett särskilt ansvar för att rasförtryckarna fick makten i Sydafrika och även i dåvarande Rhodesia, nuvarande Zimbabwe.

Frågan om sanktioner är inte heller glasklar. Socialdemokraterna och de borgerliga mittenpartierna var tydliga med att sanktionerna var ett undantag. Grundregeln var att handla och ha kontakter med i stort sett alla länder.

Besluten om sanktioner och om att på olika sätt ge bistånd till ANC och andra befrielserörelser i Södra Afrika var resultatet av ett starkt folkligt och ideellt engagemang. Människor aktiva i kyrkor och andra folkrörelser drev krav på att Sverige måste göra mer för att bekämpa rasförtrycket.

Det ledde till kontakter på många plan med ANC. Sverige satsade, till skillnad från flera andra västländer, på att stödja denna gamla och etablerade befrielse- organisation.

Allt detta stod Moderaterna vid sidan av. De sade nej och bromsade när andra drev på. Denna brist på intresse och engagemang borde en Ny Moderat öppet erkänna som en brist.

Mer läsning

Annons