Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Offentligt monopol kan väl så ofta som vinst leda till bristande kvalitet eller dåligt resursutnyttjande.

Vinstmotivet förklarar mycket av den snabba expansionen av privata alternativ i välfärdssektorn.

Annons
Vinst eller inte det är frågan. Språkröret Åsa Romson ser fundersam ut. Miljöpartiet har svårt att sätta ned foten i frågan om vinst i välfärdssektorn.

Frågan om privata alternativ inom välfärdssektorn ställer till problem främst för partierna till vänster om mitten. Vänsterpartiets nejlinje är för all del klar, men Socialdemokraterna och Miljöpartiet har svårare att finna en klar uppfattning.

Miljöpartiets kongress avvisade krav på förbud mot aktiebolag inom skolsektorn, men uttalade samtidigt att vinst inte får vara syftet. Verksamheten får gå ihop för att ge en buffert för dåliga tider, men vissa vinstutdelningar ska ändå tillåtas. Fast de ska vara transparenta och lätta för tillsynsmyndigheterna att granska. Blir nog inte alldeles lätt att genomföra i praktiken.

LO:s kongress gick längre och uttalade sig mot vinstintressen inom vård, skola och omsorg. Socialdemokraternas linje är att varje kommun ska få avgöra om den vill anlita företag med vinstintressen, men de ledande i partiet har avvisat ett totalförbud.

Det är i och för sig inte konstigt att frågan om villkoren för privata alternativ inom välfärdssektorn väcker debatt. För inte så länge sedan var den dominerande åsikten att välfärden skulle drivas offentligt.

De senaste årtiondena har utvecklingen dock gått snabbt. Sverige har i dag mer tillåtande regler för privata alternativ än många andra länder. Där finns dock en viktig restriktion. De privata alternativen får inte ta ut egna avgifter. Det får inte kosta mer att gå till en privat vårdcentral, friskolor får inte kosta extra.

En forskningsrapport från SNS väckte stort rabalder genom att hävda att det inte fanns några klara belägg för att valfrihetsreformerna förbättrade verksamheten. Bokens slutsatser fick hård kritik från flera håll och skakade om SNS.

I det senaste numret av tidskriften Ekonomisk debatt fortsätter debatten om konkurrens i välfärden. Svenskt näringslivs Urban Bäckström menar att privata alternativ och vinster behövs för att välfärden ska klaras. Utan nya metoder, som blir fler med privata företag, och ökat inslag av privat finansiering inom den offentliga välfärdens ram blir det antingen drakoniska skattehöjningar eller att fler välbeställda löser sina problem vid sidan av välfärdsstaten. Bäckström pekar på den snabba expansionen av privata sjukförsäkringar som ett exempel på hur det går när den offentligt finansierade verksamheten upplevs klara kraven.

Forskarna Jonas Vlachos och Bo Rothstein är mer skeptiska till vinstmotivet. Vlachos menar att det är särskilt komplicerat inom skolan, där samhället vill ha integrerade skolor och lika villkor. Rothstein tycker att människor vill kunna välja, men anser att vinstintressen ger mer kontroll och detaljerade föreskrifter växer. Det blir mer byråkrati snarare än arbetsglädje.

Rothstein förespråkar fler personalägda eller stiftelseägda förtag. Han påpekar att de fackliga organisationerna inte på något sätt uppmuntrar eller hjälper medlemmar som vill driva egen småskalig verksamhet inom välfärdssektorn. Då är det enligt hans mening inte underligt att vinstintressen dominerar.

Björn Hasselgren tycker att kritikerna lyfter fram problemen med vinst, men inte att monopol väl så ofta leder till dåligt resursutnyttjande eller bristande kvalitet. Det är en viktig invändning.

Vinstmotivet ger mer dynamik. Tas det bort blir de privata alternativen betydligt färre och utrymmet för valfrihet därmed mindre.

Mer läsning

Annons