Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Om kampen mot terrorn ska kunna bli mer effektiv måste den betraktas som ett gemensamt, internationellt ansvar"

En terrorist lyckas få med sig sprängmedel på ett flygplan. En annan lyckas attackera en dansk Muhammedkarikatyrtecknare i hans hem.

Annons
Skärpta rutiner. Flera flygplatser i Europa har aviserat kroppsskanning av resenärer inför högriskflygningar. FOTO: SCANPIX

De skärpta säkerhetsrutiner som dessa två händelser kan leda till kan invagga folk i falsk säkerhet, följt av höjda röster om kränkt integritet och protester mot långa köer. Bara för att säkerheten skärps på ett ställe betyder det inte terroristerna ger upp. Risken finns att de siktar in sig på nya mål i stället.

När 00-talet sammanfattades lyfte många fram hur världen förändrats efter den 11 september 2001. Sedan dess har européer och amerikaner lärt sig leva med återkommande terrordåd och ständiga säkerhetskontroller.

De senaste dagarna har det också blivit tydligt att den islamistiska terrorn följer med in i 10-talet. I fredags attackerades Kurt Westergaard, en av tecknarna bakom Muhammedkarikatyrerna i Jyllands-Posten, av en 28-årig somalier. Westergaard klarade livet genom att gömma sig i sitt badrum, som gjorts om till ett säkerhetsrum.

Enligt den danska säkerhetspolisen, PET, finns nu misstankar om att mannen ha varit involverad i terrorrelaterade aktiviteter i Östafrika – men före attacken på tecknaren fanns uppenbarligen inte anledning att gripa honom.

Bara några dagar tidigare, på juldagen, ertappades den 23-årige nigerianen Umar Farouk Abdulmutallab med att föra med sig sprängmedel på ett flygplan mellan Amsterdam och Detroit. Också i det fallet hade det funnits varningstecken: Abdulmutallabs far hade informerat den amerikanska ambassaden i Lagos om sonens radikalisering. Samtidigt har det saknats skäl nog för att gripa honom.

Som ett brev på posten diskuteras nu skärpta säkerhetsrutiner. I Danmark ifrågasätts hur somaliern kunde komma i när-heten av den hotade – hade polisen inte gjort sitt jobb?

Runt om i Europa pratar man om att stärka säkerhetsrutinerna på flygplatserna: resultatet lär bli hårdare regler för vätskor, obligatorisk kroppsskanning och längre köer.

Men den typen av åtgärder kan visa sig illusoriska – och samtidigt så integritetskränkande att de hindrar ett fritt samhälle. Westergaard har själv påpekat att han inte velat ha en så omfattande säkerhetsapparat omkring sig att han hade behövt offra sitt privatliv. Och om flyget görs ännu säkrare mot våldsdåd kan terroristerna gå vidare till andra arenor där många människor rör sig, som tåg, fartyg, broar eller arenor.

Risken är också att terrorn leder till ökad rädsla och fördomar mot muslimer, något som bara spelar terroristerna i händerna.

Vad man inte får glömma i sammanhanget är det faktum är att det islamistiska våldet till största delen drabbar muslimer. Enligt en ny studie från amerikanska militärakademin West Point – Deadly Vanguards: A Study of al Qaida’s Violence Against Muslims – var endast 15 procent av alla al-Qaidas offer åren 2004–2008 västerlänningar.

Långsiktigt måste terrorn hejdas genom ett ökat internationellt samarbete. Nu tycks omvärlden till sist få upp ögonen för det sönderfallande Jemen, där Abdulmutallab ska ha fått sin träning. Bland annat har Storbritannien och USA kommit överens om att finansiera en polisstyrka i landet.

Den typen av initiativ behövs. Om kampen mot terrorn ska kunna bli mer effektiv måste den betraktas som ett gemensamt, internationellt ansvar.

Mer läsning

Annons