Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Orsakerna till den stora utvandringen nu är tack och lov helt andra än på 1800-talet.

1887 har passerats av 2011 som det år då flest personer utvandrade från Sverige. I slutet av 1880-talet lämnade de en tillvaro i misär för att finna ett bättre liv i Amerika. Något val hade de egentligen inte. I dag flyttar folk frivilligt för att förkovra sig och många återvänder dessutom hem till Sverige.

Annons
Mot det stora okända. Liv Ullmann som Kristina och Max von Sydow som Karl Oskar i Jan Troells film Utvandrarna, som bygger på Vilhelm Mobergs roman.foto: scanpix

Blicken i Kristinas ögon säger det mesta: Hur ska det gå? Vad är det vi har gett oss in på? Karl Oskars sorgsna och uppgivna uppsyn fullbordar bilden av hur det måste ha varit i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet när Den stora utvandringentill Amerika ägde rum.

Då var det främst kris i det svenska jord-bruket som ledde till att folk lämnade Sverige, i hopp om att finna en bättre framtid i det stora landet i väster.

1887 var det år då flest människor utvandrade från Sverige. Tills nu. Enligt Statistiska centralbyråns senaste befolkningsstatistik var utvandringen från Sverige större under 2011 än var den var under toppåret 1887. Procentuellt var den större då men till antalet var den större i fjol.

Orsakerna till den stora utvandringen nu är tack och lov helt andra än på 1800-talet. Då flydde folk från misär och missväxt, oftast som en sista utväg att överleva. Nu flyttar folk utomlands frivilligt för att antingen studera eller arbeta. Och till skillnad från på 1800-talet flyttar många utvandrare hem till Sverige igen efter en ofta tidsbegränsad sejour i utlandet.

Det mest populära landet att flytta till är Norge, tätt följt av Danmark och flera andra EU-länder. Kina gjorde entré på popularitetslistan och knep direkt en sjunde plats.

Den stora folkmagneten från 1800-talet, USA, finns dock inte ens med på 20-i-topp. Gissningsvis är det många som beger sig dit också men när man flyttar utomlands finns inget krav på att man ska tala om för folkbokföringen vart.

Trots den stora utvandringen från Sverige så ökade folkmängden med drygt 67 000 personer under förra året. Invandringen minskade men ändå var det drygt 96 000 som kom hit.

Lämnar man det nationella perspektivet, och tittar på hur det ser på kommunnivå så ökade befolkningen i 148 av landets 290 kommuner. 17 av 20 kommuner med störst procentuell folkökning ligger, inte så för-vånande, i Stockholms län. De återstående tre är Lomma, Strömstad och Knivsta.

I vårt län ökade befolkningen i Arboga, Fagersta, Västerås, Hallstahammar, Norberg och Sala. Övriga kommuner krympte. Totalt sett blev västmanlänningarna fler under 2011.

Befolkningen i Västerås är mer än dubbelt så stor som övriga kommuners tillsammans. Sned fördelning, kan tyckas, och just därför är det positivt att det finns andra kommuner i länet som också växer. Det tyder på växtkraft och framåtanda.

Extra positivt är det för Arboga och Norberg. När befolkningsstatistiken för 2010 redovisades blev det minus för dem jämfört med 2009. Nu blev det plus igen för 2011.

Den första och största utmaningen för alla landets kommuner är att få folk att flytta dit. Den näst största är att tillhandahålla bostäder. Arbete på hemorten är inte längre nödvändig men ett arbete på annan ort ställer höga krav på goda kommunikationer och pendlingsmöjligheter.

På det området finns fortfarande mycket kvar att göra.

Mer läsning

Annons