Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Osund konkurrens pressar åkerier

Sund konkurrens är bra, men i åkerinäringen är det för mycket fusk och ljusskygga karteller.

Annons
Marknad ur spel.  Konkurrensen mellan lastbilar lämnar mycket i övrigt att önska.Foto: Tomas Onebeorg/TT

Registreringen av tunga lastbilar i Europa var 133 procent högre i december jämfört med samma månad året innan. Det är ett gott tecken för den inre marknaden. Ju fler lastbilar som registreras, desto mer optimism i ekonomin.

Vad åkerinäringen verkligen transporterar är tillväxt. För bygg- och skogsindustrin är åkarnas situation livsavgörande. Varje år fraktas drygt 405 miljoner ton gods i Sverige.

Av den sammanlagda vikten står lastbilstrafiken för 325 miljoner, vilket gör åkerinäringen till en nationell angelägenhet.

Den enskilda åkaren har två stora utgifter: Drivmedel och lönekostnader. Sedan 1990 har antalet åkerier minskat med nära en tredjedel – från strax över 14 000, till knappt 10 000.

Delar av utvecklingen är en direkt följd av Sveriges EU-inträde. Konkurrensen från utlandet har ökat och mindre åkare som följer regelboken får allt svårare att hävda sig.

Precis som i alla branscher är en sund konkurrens bra för konsumenten. Att fler varor kan transporteras till lägre priser gynnar hushållen.

Myntets baksida är att åkerinäringens osunda konkurrenssituation bidrar till att skapa ljusskygga karteller i lagens utkanter. I Sverige råder bred politisk enighet om att förorenaren ska betala och åkarnas möjlighet att påverka bränslekostnaderna är begränsade.

Problemet med radikala förslag som en särskild kilometerskatt på godstransporter är alltså dels den osäkra klimatnyttan, dels en ökad risk för att fler chaufförer utnyttjas.

När EU:s till ytan tredje största land beskattar avstånd är det ingen konkurrensfördel för åkarna. Den kilometerskatt som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet tidigare har föreslagit innebär en generell avgift på 14 kronor per mil.

Kostnaden behöver sparas in någon annanstans och konsekvensen blir såväl försämrade anställningsvillkor som mer fusk.

På lastkajen bakom galleriornas välupplysta glasentréer är tiden knapp, provisionen rörlig och arbetsvillkoren under-måliga. Lönedumpningen sker i skuggan av detaljhandelskedjornas etiska riktlinjer och till priset av färre inhemska åkare.

I fjol kunde exempelvis SVT:s Uppdrag Granskning visa hur arbetskraft från öst- och centraleuropeiska EU-länder ges anställning som ”egenföretagare” med F-skattsedel.

Att avstå kilometer- skatten, och se över reglerna för tillfälliga inrikestransporter, handlar alltså inte om facklig protektionism.

Precis som det ligger i trafikantens intresse att den stressade chauffören i ytterfilen har sovit ordentligt, ligger det i miljöns och tillväxtens intresse att den inre marknaden fungerar som det är tänkt.

Mer läsning

Annons