Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Otydlig politik öppnar för högerpopulister

Nederländerna är både likt och olikt Sverige. Den högerpopulistiska frammarschen visar faran med otydliga skiljelinjer i politiken.

Annons
Högerpopulist. Geert Wilders blir efter segern i det holländska valet svår att ignorera.

Det holländska valet gav tio partier mandat i parlamentet. Men då Nederländerna inte har någon småpartispärr fick två av dem bara två mandat vardera. Det innebär att där finns åtta partier med tillräckligt styrka för att påverka regeringsbildning och politik.

Trots att det bara är ett parti mer än i Sverige ter sig det parlamentariska läget mycket mer kaotiskt. Här gör blockpolitiken att väljarna har att ta ställning till två tydliga regeringsalternativ. I Nederländerna är regeringsfrågan däremot oklar före valet och regeringsförhandlingarna kan hålla på i månader.

Den här gången gör framgångarna för det högerpopulistiska och islamofobiska PVV under ledning av Geert Wilders läget ännu mer tillkrånglat. PVV vill förbjuda moskébyggen och all muslimsk invandring och har sagt nej till ekonomiska åtstramningar. Partiet fick 15 procent av väljarna, vilket i ett proportionellt valsystem är svårt att helt bortse ifrån i det parlamentariska spelet.

Tidigare dominerades holländsk politik av de tre stora partierna Kristdemokraterna, Socialdemokraterna och det högerliberala VVD. Två av tre bildade regering och det tredje var i opposition. Men över tiden har de tre stora partierna förlorat stöd och flera mindre partier har vuxit fram.

Det här valet var en katastrof för Kristdemokraterna, som föll från 26 till 13 procent. Kristdemokraternas kraftiga tillbakagång motsvarades av en ökning för högerpopulisterna i PVV och för högerliberalerna i VVD. På vänstersidan gick väljarna åt mitten. Vänsterpartiets motsvarighet förlorade stort och Socialdemokraterna minskade något. Däremot gick De gröna och socialliberala D66 fram.

VVD blev störst med drygt 20 procent av rösterna. Inget annat parti kom upp till 20 procent, vilket gör det besvärligt att få ihop en fungerande majoritetsregering.

Nederländerna och Sverige är på många sätt lika och på senare tid är det ganska många holländare som har valt att flytta hit. Men traditionerna är olika. Sverige har en lång tradition av enhetlighet både vad gäller språk, kultur och religion. Nederländerna har varit religiöst splittrade mellan protestanter och katoliker, liksom mellan religiös moral och handelsberoende kosmopolitiska städer.

För att hålla samman ett såpass splittrat land har de olika grupperna fått lära sig att tolerera och acceptera varandra, det kan förklara att Nederländerna har genomfört sådant som i svensk debatt ter sig främmande, som legaliserad prostitution eller tolerans för narkotikaanvändning. Det har funnits parallellt med områden med en kristet präglad moralkonservativ livsstil.

På senare tid har denna toleransmodell ifrågasatts. Wilders och andra har menat att muslimerna är för kulturellt avvikande och intoleranta mot exempelvis homosexuella för att kunna finna en plats i den holländska mosaiken. I stället har det ställts krav på invandringsstopp, skatt på slöjor och stopp för moskéer. Utvecklingen påminner om den danska, där Dansk folkeparti också gladde sig åt PVV:s framgångar.

De oklara skiljelinjerna i holländsk politik har lämnat utrymme för högerpopulister. Det kan vara en lärdom också för Sverige för att hindra högerpopulister. För när ett parti blir så stort som PVV får det inflytande, direkt eller indirekt på politiken.

Mer läsning

Annons