Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Pendeln kan, som den ofta gör i Sverige, slå för långt åt ena hållet om tolerans eller förtryck.

Skolan ska få huvudansvaret i kampen mot vardagsrasismen. Bra så, men frågan om var gränsen går mellan individ och grupp eller mellan tolerans och att blunda för förtryck är svår.

Annons
Nytt lärarlyft. Utredaren Bengt Westerberg vill bekämpa vardagsrasismen genom att 20 000 lärare ska utbildas om mänskliga rättigheter.foto: drago prvulovic/scanpix

Förre Folkpartiledaren Bengt Westerberg kom i går med sin utredning om främlingsfientlighet och andra former av intolerans. Samtidigt hävdade doktoranden Johan Cato i en avhandling att synen på islam har förändrats de senaste årtiondena. Efter 2001 handlar det mycket om vilka värderingar som är acceptabla i det svenska samhället. Expressen hade löpsedlar och rubriker om att Sverigedemokraterna var tredje största parti i tidningens mätning från Demoskop.

Så det finns goda skäl för regeringen att genom utredningen skaffa sig en samlad kunskap om rasismens omfattning. Westerberg hävdar att det stora problemet inte är extrema rörelser, utan vardagsrasismen. Hans huvudförslag handlar om ännu ett lärarlyft, den här gången i mänskliga rättigheter. Westerberg vill satsa 650 miljoner kronor under fem år för att tre lärare från varje svensk skola, sammanlagt 20 000 lärare, ska få en fortbildning motsvarande 15 högskolepoäng. Det ska ge lärarna råg i ryggen att bättre kunna bemöta elever som kommer med rasistiska påstående. I dag tror Westerberg att allt för många lärare värjer sig för diskussionen.

I en intervju i Svenska Dagbladet menar Westerberg också att lärarna själva kan bidra till en etnifiering av individen. Westerberg ser risker med att det ordnas mångkulturella dagar på skolor eller med att uppmuntra etniska föreningar. Westerberg vill hellre se individen och menar att vi felaktigt tror att minoritetsgrupper lever homogent.

Johan Cato varnar också för att se muslimer i Sverige som ett homogent kollektiv, trots att många av dem har flytt hit just för att undvika religiöst och politiskt förtryck. Även VLT: s krönikör Salam Karam har påpekat faran i att klumpa ihop en stor grupp sins-¿emellan olika människor som ”muslimer”.

Bengt Westerberg sticker åter ut hakan och uttrycker förståelse för förslaget att förbjuda Tintin på barnbibliotek. Tidigare har han varit med om att kräva att manlig omskärelse ska förbjudas, trots att det i dag är vanligt bland judar och muslimer över hela världen.

Det kan tyckas att skolan och lärarna får väl många uppgifter. Ska många lärare avsätta tid för ytterligare utbildning,¿ samtidigt som vi oroas över brist på¿behörighet och dåliga skolresultat. Men det är svårt att se något annat samhällsområde där insatser mot intolerans och vardags-¿rasism vore lika effektiva. Så det finns goda skäl att positivt pröva Westerbergs förslag. Hans egna uttalanden visar samtidigt på hur svårt det är att hitta en bra avvägning ¿mellan individ och grupp eller mellan ¿tolerans och att blunda för förtryck. Pendeln kan, som den ofta gör i Sverige, slå för långt åt ena hållet. Tintin bör få finnas kvar.

Ett tag satsade staten på etniska organisationer och övergrepp som hedersvåld togs inte på allvar. Nu finns i stället krav på att förbjuda vad som är viktiga delar i världsreligioner, som manlig omskärelse, eller vara skeptisk till etniska föreningar.

Men det finns också fördelar med att hålla ihop med landsmän i ett nytt land, som belysningen av svensksomaliernas problem eller svenskamerikanernas erfarenheter visade. Ingrepp i världsreligioners sedvänjor kan också lätt tolkas som att själva religionen är fel, så det gäller att hålla tungan rätt i mun.

Mer läsning

Annons