Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Politiker och partier måste ha gjort en del rätt.

Valdeltagandet ökade kraftigt och förtroendet för politikerna har stärkts. Det är två positiva resultat som det gäller att vårda.

Annons
Fler röstade. Valdeltagandet ökade markant i årets val.foto: scanpix

Politiker och partier måste ha gjort en del rätt de senaste åren. Under lång tid har förtroendet för politik och för politiker trendmässigt minskat. Politikerförakt har varit ett ständigt återkommande tema i debatter och medierapportering.

Valdeltagandet har sjunkit efter att ha varit uppe på 90 procent under 1970-talet. Därefter har det sjunkit över tiden, men redan år 2006 var det en liten ökning. I förra årets EU-val ökade också valdeltagandet, om än från en jämfört med riksdagsval mycket låg nivå.

I årets val handlade det om en kraftig uppgång jämfört med 2006. I riksdagsvalet i hela landet röstade 84,63 procent, en ökning med 2,64 procentenheter. I Västmanland röstade 84,35 procent, en större ökning med 3,6 procentenheter.

Samma utveckling finns i landstings- och kommunvalen. I landstingsvalet i Västmanland röstade 80,67 procent, en ökning med 3,23 procentenheter. Västerås hade ett valdeltagande i kommunvalet på 82,17 procent, en ökning med 3,3 procentenheter, medan i Hallstahammar röstade 78,58 procent, en ökning med 3,14 procentenheter. Surahammar hade den största höjningen. Där röstade 79,26 procent, en ökning med hela 5,42 procentenheter.

Enligt SVT:s vallokalsundersökning var det också ett trendbrott i förtroendet för politiker. De som har ganska stort eller mycket stort förtroende ökade från drygt 40 procent under 1990-talet till 70 procent i år. 2006 var det 54 procent.

Det kan finna flera förklaringar till det ökande valdeltagandet. Valet var spännande och stod mellan två tydliga alternativ, samtidigt som väljarna inom respektive block kunde göra ett mer ”förfinat” val. Sverigedemokraternas frammarsch gav de allmänt missnöjda med politiker och samhällsutveckling en möjlighet att rösta på ett parti med chans att komma in i riksdagen.

Hotet från Sverigedemokraterna, som främst de rödgröna lyfte fram i slutspurten kan ha ökat valdeltagandet främst i kommun- och landstingsvalen, där också icke-svenska medborgare får rösta.

Partiernas satsningar på dörrknackning ser ut att ha givit resultat. Särskilt i distrikt med lågt valdeltagande kan en direkt påminnelse om att det snart är val ha betydelse. I anglosaxiska länder, med lägre valdeltagande än i Sverige, är dörrknackning ett viktigt sätt att skapa direktkontakt med väljarna och att öka valdeltagandet.

Den ökade förtroendet för politiker jämfört med 1990-talet kan ha ett samband med att den här krisen, till skillnad från då, inte ledde till kraftiga och impopulära besparingar och skattehöjningar. Men det kan också handla om att Alliansregeringen i stort genomförde vad den gick till val på. Regeringen fick i valrörelsen kritik för vad den hade gjort, men inte för icke uppfyllda vallöften.

Det finns hot mot denna i grunden positiva utveckling. Det kan bli sådant som fler skandaler och strul i riksdagen. Mer centralisering till EU och stat kan urholka lokalt engagemang, tv-reklamen kan bli mer känslomässig och negativ nästa gång. I detta perspektiv är kritiken om regeringens budget som feg och utan visioner grundlös. Regeringen gjorde vad den lovade i valet och det är snarare förtroendeingivande.

Mer läsning

Annons