Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Politiker och partier måste rimligen ha rätt att uttrycka åsikter om villkoren på arbetsmarknaden.

Även om arbetsmarknadens parter bestämmer måste politikerna få ha åsikter om hur avtalen påverkar arbetslösheten.

Annons
Har politikerstöd. Folkpartiet och Näringslivet tror att lägre ingångslöner skulle ge fler jobb åt ungdomar.

Folkpartiets ledning anslöt sig i helgen till Centerpartiets åsikt att lönerna för ungdomar borde bli lägre. Tanken är att lägre ingångslöner gör det billigare för arbets-givare att anställa oerfarna yngre. Större löneskillnader skulle därmed leda till fler jobb för ungdomar.

Protesterna lät inte vänta på sig. Fackliga organisationer som Hotell och restaurang menar att Folkpartiet vill skapa en låglönebransch och pressa ned hela löneläget. Andra varnade för att den svenska modellen, som innebär att parterna självständigt och på eget ansvar sluter avtal, undergrävs när partier och politiker ställer krav på hur avtalen bör utformas.

Den här gången är det ingen tvekan om vilken sida Folkpartiet stöder. Arbetsgivarna vill frysa ingångslönerna just med argumentet att det ska bli lättare för yngre att få arbete. Almega vill frysa ingångslönerna i tio år. Även med en genomsnittlig löneökning på måttfulla 3 procent om året skulle det få stora effekter efter tio år, vilket alla som kan räkna ränta på ränta inser.

De fackliga organisationerna menar däremot att lönen allmänt sett blir lägre om skillnaderna ökar. De pekar på att ungdomar i många fall redan arbetar för låga löner och menar att unga med arbete ska kunna leva på sin lön. Även Medlingsinstitutet varnar för farorna med att politiker lägger sig i avtalsrörelser och därmed på sikt kan undergräva parternas eget ansvar.

Inställningen till parternas frihet är inte konsekvent. Nu varnar fackliga organisationer för politiska ingrepp, men när det gäller deltider finns fackliga krav på att politikerna ska lagstifta om rätt till heltid.

Det är bra om politikerna avstår från lagstiftning och ger utrymme för parterna. Men här har Folkpartiet inte krävt lagstiftning, utan fört fram en uppfattning om vad som vore ett bra avtal för att minska ungdomsarbetslösheten. Politiker och partier måste rimligen ha rätt att uttrycka åsikter om villkoren på arbetsmarknaden. Hur arbetsmarknaden fungerar är viktigt för syssel-sättning och tillväxt, och påverkar därmed skatteinkomster och behov av politiska åtgärder för att bekämpa arbetslösheten.

Det finns olika åsikter om huruvida lägre ingångslöner verkligen leder till fler jobb eller ej. Forskarna är försiktiga med slutsatser, men talar om indicier för att att höga ingångslöner kan vara ett hinder. Skillnaden mellan ungdomslöner och medianlöner är också jämförelsevis liten.

Parterna har redan i några fall hittat lösningar. IF Metall har ett introduktionsavtal, där lönen blir lägre under det första inlärningsåret. Byggnads har avtal om lägre ingångslöner för unga och oerfarna.

Så i praktiken finns en större öppenhet för lägre ingångslöner i någon form än den upphetsade retoriken antyder. Det finns samtidigt en risk att undantagen blir för många. Inte bara ungdomar, utan också invandrare och friställda äldre har svårt att få jobb och alla kan knappast få lägre lön.

Problemen för yngre och lägre utbildade har fler orsaker Det kan också handla om för små löneskillnader mellan yrkesgrupper och att politiker, inte minst i den skatteförsörjda sektorn, driver fram förändringar där exempelvis vårdbiträden, undersköterskor eller barnskötare försvinner.

Här finns utrymme för förändringar som skapar fler ingångar på arbetsmarknaden. Mycket talar också för att ingångslönerna kan frysas, om än inte i tio år.

Mer läsning

Annons