Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

President Obama som får stå till svars denna gång

President Obama drev 2008 kampanj på att ena USA. Den här gången varnar han mer för motståndarens bakgrund och planer.

Annons
Barack Obama.

Förra veckan var det mycket Mitt Romney och Republikanernas konvent. Den här veckan fylls även svenska medier av president Obama och Demokraternas konvent.

De stora konventen ger partierna genomslag och ökar det politiska intresset. De politiskt intresserade har följt valrörelsen i månader och kan närmast känna trötthet över att den är så utdragen. Men många väljare har ett mer förstrött politiskt intresse och de påminns av konventen om att presidentvalet närmar sig.

Annars borde inte konventen vara särskilt spännande. Valet av kandidater är avgjort sedan länge. Kampanjmakarna gör sitt bästa för att kontrollera publiken och styra budskapet. Tidigare hårda och oförsonliga attacker mot presidiet Obama lyste till exempel med sin frånvaro från podiet under Republikanernas konvent. Det handlade i stället om att Obama hade fått chansen, men misslyckats.

Partierna i USA är mer löst sammanhållna än i Europa. Det blir tydligt när konventen antar valplattformen. Mitt Romney har redan tagit avstånd från de hårdaste formuleringarna om abortförbud i Republikanernas manifest. Visst finns kritik i Sverige om att partipiskan viner för hårt, men nog förväntas partiledaren och statsministerkandidaten stå bakom det egna valmanifestet. I USA höjer däremot inte ens de egna delegaterna på ögonbrynen när huvudkandidaten tar avstånd från krav som partiet går till val på.

Demokraterna har nu några dagar att få ut det egna budskapet. Det är mer negativt än förra gången. Då drev Obama kampanj efter åtta år av alltmer impopulärt republikanskt styre. Den ekonomiska krisen fördjupades snabbt när valet närmade sig. Obama representerade något nytt och talade för förändring och samarbete.

Nu är det president Obama som får stå till svars för vad som har hänt eller inte hänt. Det är till en del orättvist. De ekonomiska problemen är globala. USA:s politiska system gör det svårt att driva igenom den egna politiken. Kongressen eller domstolar kan sätta käppar i hjulen. Efter 2010 har Republikanerna haft majoritet i den ena av kongressens båda kamrar. De har under hela mandatperioden varit omedgörliga och satsat på att få bort president Obama efter redan en period.

Trots detta har han fått igenom flera viktiga åtgärder. Sjukvårdsreformen, som ska ge alla amerikaner sjukvårdsförsäkring, var ett stort steg som flera tidigare presidenter hade misslyckats med. Ett stort stimulanspaket gick igenom, liksom en hel del andra mindre reformförslag.

Obama har också gått vid sidan av en motsträvig kongress och utnyttjat presidentämbetet för att agera på egen hand. Det gäller viktiga frågor som ökade rättigheter för unga som har vuxit upp i USA men är illegala invandrare, liksom miljöpolitiken.

Sådant ensidigt agerande brukar reta upp motståndarna. Demokraterna gillar inte om republikanska presidenter agerar på liknande sätt. Men i dagens polariserade politiska klimat är det inte osannolikt att nästa president, oavsett vem det blir, ibland försöker agera utan kongressens stöd.

Hittills verkar få väljare ändra sig. Opinionsmätningarna är jämna och Republikanerna har inte tjänat särskilt mycket på sitt konvent. Om inte Obama drar ifrån efter konventet kommer mobiliseringen av de egna väljarna att bli avgörande.

Mer läsning

Annons