Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Propositionen om infrastruktur bör därför vara ett tillfälle för regeringen att visa handlingskraft.

Regeringen ska i höst lägga förslag om hur transporterna ska utvecklas. Då bör den sträva efter breda lösningar.

Annons
Efterlängtade spår. Trafikverket vill bygga ut järnvägen och förbättra underhållet. I höst ska regeringen bekänna färg i infrastrukturpropositionen.foto: peter krüger/VLT arkiv

Trafikverket presenterade nyligen sitt förslag på vad som krävs för att transportsystemet – vägar, järnvägar, sjöfart och flyg – ska förbättra sin kapacitet fram till 2025. Det bör vara det viktigaste underlaget när regeringen i höst ska lägga en proposition om infrastrukturen.

Trafikverket tycker inte att dagens anslag räcker. I första hand handlar det dock om att underhålla, återinvestera i och trimma det som redan finns. Därför vill Trafikverket att bidraget för underhåll med mera för varje år under perioden 2012–2021 utökas med 4 miljarder kronor. Från 2022 fram till 2025 förslås ytterligare 600 miljoner kronor. Därutöver vill Trafikverket tidigarelägga en del särskilt viktiga järnvägsinvesteringar.

Oppositionen menade att Trafikverkets rapport visade att regeringen har miss-lyckats. Socialdemokraten Anders Ygeman talade om fem förlorade år för trafiken i Sverige. Regeringen har när den har fått kritik hänvisat till den kommande infrastrukturpropositionen. Så gjorde infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd även när Trafikverket kom med sina förslag.

Rapporten lyfter också fram några viktiga basfakta. Biltrafiken står för 80 procent av persontransporterna i Sverige och den andelen har varit ganska konstant sedan slutet på 1960-talet. Bilen kan inte tänkas bort, den är den helt dominerande.

Men under senare år är det främst tåg-trafiken som har ökat. Under perioden 1997–2010 beräknades biltrafiken öka med 28,6 procent, men utfallet blev bara 13 procent. Inrikesflyget beräknades under samma period öka med 23,7 procent, men det minskade med 6 procent! Persontåg beräknades öka med 26 procent, men den verkliga ökningen blev 59 procent. Även när det gäller godstransporterna har järnvägens ökningstakt varit dubbelt så stor i verklig-heten som i prognosen.

Problemen med trängsel med mera på järnvägen är i varje fall delvis ett resultat av att användandet ligger långt över prognoserna. Det är i grunden glädjande att dagens satsningar på järnväg har fått effekt i form av ökat resande och mer godstransporter, även om det inte hjälper dem som har drabbats av förseningar och andra problem.

Trafikverket nämner en del särskilt angelägna projekt. För Västmanlands del ligger de alla i Stockholmsområdet, vilket visar hur regionen alltmer flätas samman. Det handlar om att äntligen bygga klart Mälarbanan med två nya spår mellan Tomteboda och Barkarby, andra insatser för att få full effekt av Citybanan och om att höja kapaciteten i farleden Landsort–Södertälje.

Däremot nämns inget om andra för länet viktiga investeringar, som förbättringar på Bergslagsbanan och förbindelserna mellan Västerås och Eskilstuna.

Mångas andra delar av landet har också krav på nya spår och även en och annan ny väg. Regeringen har fått kritik för att vara passiv och initiativlös. Den har inte längre egen majoritet i riksdagen, vilket i och för sig försvårar egna djärva utspel.

Infrastrukturpropositionen bör därför vara ett tillfälle för regeringen att visa handlingskraft. Den snabba inflyttningen till städerna och klimatkraven kräver rejäla tag för nya tåg och annan kollektivtrafik. Riktigt stora investeringar kräver breda majoriteter. Regeringen behöver därför försäkra sig om stöd i riksdagen om infrastrukturen.

Mer läsning

Annons