Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Putin framstår i stället som en del av problemet.

Vladimir Putin blir som väntat åter Rysslands president. Men hans dagar vid makten kan ändå vara räknade.

Annons
En riktig röst. Vladimir Putin röstar på sig själv i det ryska presidentvalet. Om den röstens äkthet råder i varje fall inget tvivel.foto. scanpix

Spekulationerna i riktigt demokratiska val handlar om vem som ska vinna. I det ryska presidentvalet har det i stället handlat om hur stor Vladimir Putins seger ska bli och hur omfattande valfusket kommer att bli. Putin blev också utropad som segrare i den första valomgången med närmare 60 procent av rösterna.

Putin hade följt författningen och avgått 2006 efter två mandatperioder. Men han blev i stället premiärminister. Efterträdaren Dmitrij Medvedev visade sig vara Putins marionett. Putin deklarerade i höstas öppet att det hela tiden hade varit bestämt att Medvedev bara skulle sitta en period. Det cyniska erkännandet anses vara en viktig förklaring till att oppositionen har vaknat till liv. Efter det tydliga fusket i parlamentsvalen från makthavarna har mycket av kritiken och kraven handlat om att presidentvalet måste bli mer rättvist.

Redan urvalet av kandidater visade hur makthavarna manipulerar. Den verkligt oberoende kandidaten Grigorij Javlinskij fick inte ställa upp. Putins fyra motkandidater var inga realistiska alternativ. Det finns till och med spekulationer om att några kan vara ”låtsaskandidater”. Putin sägs påverkad av sin tid som KGB-agent i Östtyskland, där det parallellt med det styrande kommunistpartiet fanns andra mot makten i grunden lojala ”partier”.

Samtidigt är Ryssland ändå inte någon diktatur. Oppositionen får demonstrera. Även om Putin och makten dominerar i medierna får andra röster utrymme, och genom internet finns tillgång till alternativ information. Sociala medier har gjort det lättare för oppositionen att agera.

Putin har haft tur under sin tid vid makten. Höga priser på olja och gas har givit skjuts åt den ryska ekonomin. Råvarorna är dock i längden en alldeles för bräcklig bas.

Övriga delar av ekonomin fungerar dåligt, inte minst beroende på den utbredda korruptionen. Putin har talat om att den måste bekämpas Men i praktiken finns många uppgifter om att Putin och kretsen kring honom i stället har berikat sig på ett allt annat än etiskt sätt.

Skatteindrivningen fungerar dåligt. Den korrupta byråkratin och maktens arrogans hindrar tillväxt och tillit.

Ryssland behöver djupgående reformer. Det är dock svårt att se hur Putin skulle kunna genomföra dem. Han framstår i stället snarare som en del av problemet än som en del av lösningen.

Putin må bli omvald, men frågan är ändå hur länge han kan sitta kvar. Oppositionen har blivit aktivare. Börjar ekonomin hacka kan missnöjet spridas snabbt.

Då går det inte att fortsätta som hittills. Valet kan då stå mellan att släppa på tyglarna eller att öka förtrycket. Låt oss hoppas att regimen väljer att ge oppositionen utrymme och att inleda en verklig dialog. Men risken är stor att den gamle KGB-agenten Putin i stället väljer att dra åt tumskruvarna.

Det skulle kanske bidra till att oppositionen kortsiktigt försvagas, men Rysslands grundläggande problem skulle inte lösas. Korrupta regimer brukar efter ett tag falla sönder inifrån.

Därför finns skäl för Putin att vara orolig, trots den klara valsegern. Oron för oss andra gäller vad som kommer att hända i Ryssland.

Mer läsning

Annons