Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Regeringen gjorde också en viktig markering om behovet av blocköverskridande samarbete.

Det var bra att regeringsförklaringen anknöt till alliansens valmanifest och bjöd in Miljöpartiet och Socialdemokraterna till samarbete. Utökandet av antalet ministrar var mindre motiverat, om än förståeligt för husfriden.

Annons
Infriar vallöften. Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) presenterade regeringsförklaringen och nya ministrar.

Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) presenterade i går regeringsförklaring och nya ministrar. Regeringsförklaringen kunde te sig väl lång och detaljerad, i synnerhet som Reinfeldt inte är någon bländande och entusiasmerande talare.

Samtidigt är just detta dock Alliansrege-ringens styrka. Den genomför vad den lovar och behandlar väljarna som vuxna. Därför kan blir det långa och stundtals detaljerade redogörelser för problem och förslag till lösningar. Regeringsförklaringen anslöt nära till den borgerliga Alliansens valmanifest. Reinfeldt var noga med att inte lova för mycket och hade flera reservationer för en osäker ekonomisk utveckling i omvärlden.

Främst regeringens sammansättning hade föregåtts av spekulationer och rapporter om hårda förhandlingar. Moderaterna menade att deras valframgång borde ge fler ministerposter, medan de tre mindre borgerliga partierna försvarade sina poster.

Kompromissen blev att utöka antalet ministrar. Därmed kunde Moderaterna få fler utan att de andra fick färre. Resultatet var inte så förvånande och en god lösning för husfriden.

Däremot är det mer tveksamt om det var sakligt rätt. Sverige regeras inte nödvändigtvis bättre genom att det blir fler ministrar och Alliansregeringen har gärna talat om att hushålla med skattebetalarnas pengar. Då framstår det inte som den bästa lösningen på en intern konflikt att skapa fler poster.

Flera av de nya namnen kan dock bli förstärkningar. Tre nyckelområden de närmaste åren blir sjukförsäkringar, arbetsmarknad och integration. Regeringen behöver räta ut frågetecknen och stilla oron kring förändringarna av sjukförsäkringen. Den nye socialförsäkringsministern Ulf Kristersson (M), en gång trätobroder med Fredrik Reinfeldt i MUF, får här en viktig uppgift genomföra justeringar och parera oppositionens attacker.

Den nya arbetsmarknadsministern Hillevi Engström (M) får hantera den besvärliga frågan om a-kassans framtid. Här finns oenighet i regeringen och bestämda åsikter bland arbetsmarknadens parter. Detsamma gäller synen på arbetsrätt och jobbskapande. I flera andra länder har lönesänkningar blivit en del av krisbekämpningen. Även om frågan inte är aktuell för tillfället kan den dyka upp i sämre tider.

Den nye integrationsministern Erik Ullenhag (FP) får hantera en sedan länge svårlöst fråga, som fått ökad aktualitet genom Sverigedemokraternas inträde i riksdagen. Här är det viktigt att nå breda lösningar och kunna uppvisa bättre resultat än tidigare.

Regeringen gjorde också en viktig markering om behovet av blocköverskridande samarbete. Reinfeldt talade om att löpande föra diskussioner med främst Miljöpartiet och Socialdemokraterna när förutsättningar ges. Så är villkoren för en minoritets-regering. Ibland måste den kompromissa för att få igenom de egna förslagen, ibland kan den vinna på grund av att oppositionspartierna inte är överens och någon gång får den vara beredd att acceptera ett nederlag.

Nu gäller det att i praktisk handling följa upp inviterna. Men det krävs att också de rödgröna oppositionspartierna visar en mer konstruktiv inställning.

Mer läsning

Annons