Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Regeringen skärper kraven på lärarutbildningarna. Det kan vara en nyckel till förbättringar.

Det är bra att regeringen skärper kraven på lärarutbildningen. Det måste dock finnas fler vägar in i läraryrket än att i ungdomsåren läsa många år på högskolan.

Annons
Tydlig. Utbildningsminister Jan Björklund vet vad han vill med den svenska skolan.foto: scanpix

Folkpartiledaren Jan Björklund har i många år varit pådrivande i svensk skoldebatt. Som utbildningsminister har han inte vilat på hanen, utan genomfört tydliga förändringar av den svenska skolan.

Björklunds värsta skällsord är ”flumskolan”. Den skola som nu genomförs ställer också tydligare krav på kunskaper, liksom på mer ordning och reda. Det blir fler och tidigare betyg, liksom fler nationella prov.

De här förändringarna har ett folkligt stöd. Socialdemokraterna har därför accepterat mycket, trots att de tidigare stod för en annan inriktning av den svenska skolan.

I går var det dags för regeringen att presentera den nya lärarutbildningen. Även här slår pendeln i viss mån tillbaka. Det blir åter olika examina beroende på vilka årskurser lärare skall undervisa på. Ämneskunskaperna blir djupare i högre årskurser, men alla måste läsa svenska och matematik. Flera utbildningar blir längre än i dag, ett sätt att både lägga in mer ämneskunskaper och behålla undervisningen i pedagogik, betygssättning med mera.

Lärarnas riksförbund, som traditionellt organiserar lärare på de högre stadierna och i gymnasiet välkomnar den nya lärarutbildningen. Förbundet var också skeptisk till de tidigare förändringarna i motsatt riktning, då ämneskunskaper och uppdelning efter årskurser tonades ned.

Lärarförbundet och Socialdemokraterna oroar sig för att lågstadielärarna inte skall få tillräckliga ämneskunskaper då de skall i framtiden skall läsa lite i många ämnen. Det ligger dock i sakens natur att lärare med stort ämnesintresse hellre satsar på att undervisa äldre elever, medan de med mer allmänt pedagogiskt intresse hellre jobbar med mindre barn.

Kraven skärps på lärarutbildningarna. Det kan vara en nyckel till förbättringar. Flera lärarutbildningar har fått hård kritik och den så kallade flumskolan har haft stöd inom den pedagogiska utbildningen.

Även om de nya riktlinjerna innebär förbättringar finns några risker när utbildningsministern pekar med hela handen. Det kan bli väl stelbent och centralstyrt.

Regeringen får kritik för att en lärarlegitimation inte fanns med. Jan Björklund vill hålla efter obehöriga lärare och menar att i framtiden skall inte enskilda skolor ens på egen hand få fatta beslut om anställning av obehöriga lärare. Regeringen vill också införa en lämplighetstest för blivande lärare innan de påbörjar sin utbildning.

Visst är det viktigt med bättre utbildade och lämpliga lärare. Det gäller dock samtidigt att inte stänga skolan för människor som senare i livet vill använda till exempel gedigna kunskaper eller förvärvad erfarenhet till att arbeta som lärare.

Det talas mycket om att människor måste vara beredda att byta jobb och yrke. Skolan, liksom andra arbetsplatser, uppmanas att vara dynamisk och förändringsbenägen. Där finns en oro över att de arbetade timmarna i samhället inte räcker till. Etableringsåldern på arbetsmarknaden har blivit högre. Därför diskuteras höjd pensionsålder.

I det perspektivet framstår det som problematiskt (för att använda ett populärt uttryck) att förlänga lärarutbildningen och genom en test bestämma om en sökande någonsin skulle kunna bli en bra lärare, samtidigt som andra vägar in i yrket stängs.

Mer läsning

Annons