Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Richard Appelbom: Brittiskt val i terrorns skugga

Valrörelse och terror i olycklig blandning

Annons

Påverkar terrordådet i Manchester valet i Storbritannien? Bilden visar premiärminister Theresa May (kons).

Det hör till att vid terrordåd hävda, samtidigt som respekten för offren betonas, att livet måste gå vidare. För annars vinner terroristerna.

Britterna, med lång erfarenhet av att utsättas för terror, brukar vara bra på att låta livet gå vidare. Den här gången kan det dock bli svårare, då attacken främst riktade sig mot barn och tonåringar som var på en konsert. Det berör, skrämmer och väcker än mer avsky än inför andra terrordåd.

Dessutom är Storbritannien mitt uppe i en valrörelse. Då går det inte att bara fortsätta som förut. Det var ett självklart beslut för alla partier att inställa valaktiviteterna efter terrordådet.

Men valrörelsen måste ändå komma i gång igen efter ett kortare uppehåll. För det är bara två veckor kvar till valet och väljarna behöver veta vad de tar ställning till.

Låt oss för först naturligtvis hoppas att attacken inte följs av nya hemska dåd. Det går inte heller att, även om vi skulle önska att det vore möjligt, undvika spekulationer om hur terrordådet påverkar valutgången.

De flesta verkar tro att den Konservativa regeringen med premiärminister Theresa May gynnas. Regeringen kan agera mot terroristerna, och i oroliga tider kan flera väljare föredra kända och trygga alternativ. Sittande ledare brukar få starkare stöd i mätningar efter terrordåd.

Säkert är det dock inte. Det är skillnad på opinionsmätningar och val. Mord på kända och respekterade politiker, som Anna Lindh här och Labourpolitikern Jo Cox, påverkade inte utgången av folkomröstningar. Anna Lindh var för att införa euron och Jo Cox var emot att Storbritannien skulle lämna EU. Men en majoritet av de svenska väljarna sade ändå nej till euron och en majoritet av de brittiska röstade för "Brexit".

Regeringen utlyste valet för att stärka sin majoritet inför förhandlingarna med EU om utträdet. De Konservativas kampanj har gått ut på att May är bättre och tryggare som premiärminister än Labourledaren Jeremy Corbyn. Opinionsmätningarna har också pekat på att De Konservativa skulle vinna många nya mandat.

Så blir det när personval i enpersonsvalkretsar ger mer självständiga ledamöter. Även en majoritet på 10-15 mandat anses för osäker, Theresa May behöver mer för att inte riskera att skakas av uppror från egna ledamöter.

Dagarna före terrordådet hade dock varit skakiga för regeringen. De Konservativa lade fram ett valmanifest som öppnade för höga avgifter för äldre som behöver mycket vård. Oppositionen talade om "demensskatt", och efter bara ett par dagar backade De Konservativa. Omsvängningen hotar bilden av Theresa May som säker, pålitlig och kompetent.

Gapet till socialdemokratiska Labour hade minskat i opinionsmätningarna. Vänsteryttern Corbyn hade lika starkt stöd som Labour hade i förra valet, De Konservativas övertag berodde på att de hade vunnit röster från kollapsande EU-fientliga Ukip.

Liberalernas och Centerns systerparti Liberaldemokraterna (Libdem) satsar på att vinna de EU-vänliga väljarna, men hittills utan någon större framgång. Att vilja stanna i EU väcker entusiasm hos svenska Liberalerna, däremot är nog begeistringen mindre för Libdems förslag att få in motsvarande drygt 10 miljarder kronor i skatt genom att legalisera cannabis.

Valrörelsen såg före dådet i Manchester ut att bli mer spännande än väntat. Låt oss hoppas att terrorn inte avgör valet.

Läs också: Ledare: Terror får inte bli "normalläge"

Mer läsning

Annons