Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Richard Appelbom: Europa behöver Storbritannien

Nu gäller det att göra det bästa möjliga

Annons

EU behöver bli mer flexibelt. Det måste inte alltid bli en starkare och enhetlig union.

Så har det då hänt även formellt. Storbritannien har lämnat in sin utträdesansökan till EU.Beslutet fattades dock inte nu, utan i folkomröstningen i juni förra året. Den orsakades i sin tur genom taktiserande av dåvarande premiärminister David Cameron. Han ville ena partiet med krav på folkomröstning, men räknade nog inte med att De konservativa skulle få egen majoritet.

Men de fick de. Resten är historia, som det brukar heta. Nuvarande premiärminister Theresa May röstade själv nej, men ska förhandla fram ett utträde och hålla ihop en splittrad nation. Skotska nationalisterna vädrar morgonluft och vill ha en ny folkomröstning om utträde ur den brittiska unionen. På Irland finns oro för att det ska bli en tydligare gräns mellan Republiken Irland och Nordirland efter utträdet.

Så visst hade det varit bättre om Storbritannien hade varit kvar i EU. Men nu gäller det att göra det bästa möjliga i ett besvärligt läge.

Övriga demokratiska Europa och särskilt Sverige behöver ett fortsatt nära samarbete med ett enat Storbritannien. Det förblir en stor handelspartner, och är viktigt i försvarssamarbetet. Engelska förblir ett världsspråk och den pragmatiska och demokratiska brittiska traditionen värd att värna.

Därför gäller det att EU anstränger sig för att komma till en för båda parter godtagbar uppgörelse. EU får inte av rädsla för att fler kan vilja lämna eller begära undantag inta en hård inställning mot Storbritannien.

Tyvärr verkar den attityden finnas i Bryssel och på andra håll. Liberalernas EU-parlamentariker Jasenko Selimovic menar i ett pressmeddelande att "vårt jobb måste koncentreras på att förhindra dominoeffekter"..." vi måste visa på viljan hos de som vill ansluta sig eller förbli medlemmar, såsom Ukraina, Balkanländerna och Skottland."

Att på detta sätt vilja statuera ett exempel med Storbritannien och uppmuntra skotsk separatism är oansvarigt och sannolikt kontraproduktivt. Historien lär att det inte brukar löna sig att sparka på britterna.

EU borde snarare, som tidskriften Economist är inne på, utnyttja tillfället att erkänna att samarbetet behöver vara mer flexibelt. I praktiken är det redan så. Alla medlemsländer är till exempel inte med i euron eller Schengen.

Men där finns en ovilja mot att öppet erkänna att alla inte behöver vara med om allt, och att det också kan vara möjligt att lämna något ett land redan är med i. Som att erkänna att Grekland eller Italien inte platsar i euron.

Om EU slutar att hävda att all rörlighet hänger ihop och britterna medger att frihandel innebär att suveränitet avsägs går det att se en fungerande kompromiss. Britterna blir i huvudsak kvar i den inre marknaden, men får då likt Norge finna sig i att följa beslut andra har fattat. Men de kan i gengäld få större utrymme att styra invandringen, en fråga som var viktig för Brexitanhängarna.

Men det förutsätter en god vilja på båda håll.

Mer läsning

Annons