Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Richard Appelbom: Flerbarnstillägget behöver ses över

Regeringen håller vallöfte om barnbidragen

Annons

Barnbidragen har funnits sedan 1948, då det hämtades kontant på posten.

Ett av de mer kostsamma förslagen i regeringens budgetförslag är höjda barnbidrag. De höjs med 200 kronor till 1250 kronor i månaden för alla barn och det beräknas kosta 4,5 miljarder kronor.

Det finns skäl för höjningen. Socialdemokraterna hade med en höjning som ett vallöfte 2014 och då är det rimligt att det infrias. Åter ser vi att talet om att politiska löften inte infrias i mycket är en myt.

Det finns dock mycket annat som också är angeläget. Offentlig verksamhet som skola och vård bör i allmänhet gå före höjda bidrag.

Men barnbidragen har inte höjts sedan 2006, medan löner och priser har ökat. Så efter över tio år har det ändå blivit mer motiverat att justera upp barnbidragen. För barn kostar, barnfamiljer har större utgifter än barnlösa.

Det vore heller ingen bra idé att, som då och då föreslås, göra barnbidragen behovsprövade. Det skulle leda till byråkrati, och ett och annat försök till fusk skulle då nog uppröra och undergräva uppslutningen bakom stödet till barnfamiljer. Men framför allt skulle det bli mindre lönsamt att arbeta för dem som skulle få mindre barnbidrag om de fick löneförhöjning eller gick upp i arbetstid. Det vore, för att tala tidens språk, att sända fel signaler.

Däremot kan det finnas skäl att se över flerbarnstilläggen. De höjdes genom beslut i förra budgeten med 126 kronor i månaden för barn tre och uppåt. Tilläggen bygger på det i och för sig rimliga antagandet att fler barn kostar mer. Det kan krävas större bostad och större bil. Kläder, mat och fritid blir dyrare för familjer med många barn.

Samtidigt finns det möjlighet att spara pengar genom att återanvända sådant som kläder och den extra kostnaden för ännu ett barn, i synnerhet för riktigt stora barnfamiljer, kan bli mindre än för de tidigare. Nu utgår flerbarnstilläggen från andra barnet. Det är först blygsamt, men höjs steg för steg för att från och med sjätte barnet vara 1250 kronor i månaden per tillkommande barn. Något tak finns inte.

De som har riktigt många barn kan få mycket pengar. Reformen var gjord för att öka barnafödandet och göra det lättare att klara lite fler än två barn. Nu har dock den ökande invandringen gjort att det finns fler familjer med många barn.

Den omskrivna mångiftesfamiljen i Nacka skulle vid en ytlig betraktelse kunna få 38 000 kronor skattefritt i månaden. Men så är det inte, indignationsstormen kan blåsas av.Barnbidrag och flerbarnstillägg utgår bara till två vårdnadshavare i ett hushåll enligt sambolagen, och här handlade det om tre olika mödrar. Så det skulle inte gå att räkna samman alla barnen vid beräkningen av flerbarnstillägg.

Den danska regeringen har lagt fram ett drastiskt förslag. Den vill ge 75 procents barnbidrag för tredje barnet och sedan slopa det helt. Fler barn än tre skulle vara familjens ansvar och inte statens. Det är lätt att misstänka att syftet är just att klämma åt familjer med utländsk bakgrund och många barn.

Ett så drastiskt förslag skulle slå orimligt hårt och kunna drabba barn. Men det finns skäl att se över om flerbarnstilläggen kunde trappas av vid femte eller sjätte barnet, i stället att för nu nå max vid barn sex och sedan fortsätta på samma höga nivå.

Läs också: Reformer för ett tryggare Sverige

Hur mycket pengar får flyktingar när de beviljas uppehållstillstånd?

Risk för dyr vänstersväng

Mer läsning

Annons