Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Richard Appelbom: SD gynnas av gemensam valdag

Annons

Bakslag för Dansk folkeparti i lokalval

Danska Socialdemokraternas ledare Mette Fredriksen gläder sig åt framgångar i kommun- och regionval. Foto: Mads Claus Rasmussen/TT

Sverigedemokraterna har tappat i opinionsmätningarna sedan Ulf Kristersson blev ledare för Moderaterna. SD kunde inte heller, när partiet nu hållit landsdagar, lyfta fram föredömet Dansk Folkeparti. Det partiet har gått kraftigt tillbaka, inte i opinionsmätningar utan i ett riktigt val.

Danmark hade nyligen kommunal- och regionval. Till skillnad från i Sverige har Danmark skilda valdagar. Folketinget (riksdagen) väljs för sig och regioner och kommuner har en egen valdag.

Skillnaden mot folketingsvalet 2015 var uppseendeväckande för flera partier. Dansk Folkeparti fick då 21,1 procent, i lokalvalen 8,8 procent. Socialdemokraterna fick 32,4 procent i lokalvalen, mot 26,3 i folketingsvalet. Konservative gjorde ett riktigt uselt folketingsval med 3,4 procent, men fick hela 8,8 i lokalvalen. Liberal Alliance, ett borgerligt uppstickarparti fick bara 2,6 procent, mot 7,5 i folketingsvalet. Alternativet, en utbrytning från socialliberala Radikale och som nog närmast motsvarar Miljöpartiet, fick 2,9 procent mot 4,8 procent i folketingsvalet. Venstre, som leder den borgerliga minoritetsregeringen, fick 19,5 i lokalvalen mot 23,1 folketingsvalet. Övriga partier hade mer lika resultat i de båda valen.

I Sverige är det gemensam valdag för alla nivåer. Även här var det 2014 skillnad mellan riksdagsval och lokalval, men mindre än i Danmark. SD fick drygt 9 procent i kommuner och landsting mot 12,86 i riksdagsvalet. I övrigt var skillnaderna mellan partiernas valresultat ganska små.

Sverige hade skilda valdagar innan enkammarriksdagen infördes. Därefter har frågan om att återgå till skilda valdagar debatterats fram och tillbaka. Huvudskälen för har varit att de lokala frågorna då skulle få större betydelse och att fyra år (utöver EU-valen vart femte år) är lång tid mellan valen. Andra länder har skilda valdagar.

Argumenten mot handlar om att valdeltagandet i enbart lokalval blir lägre och att valet kan bil ett sätt att ta ställning till hur regeringen sköter sig snarare än att rösta om lokala frågor.

Valutslaget i Danmark talar för skilda valdagar. Visst var valdeltagandet lägre, men ändå så högt som 71 procent mot 86 procent i folketingsvalet. De stora skillnaderna i partiernas valresultat talar för att lokala faktorer slog igenom.

Väljarna har i de danska lokalvalen hellre röstat på säkra kort i form av traditionella partier än på uppstickare som Alternativet och Liberal Alliance. De och Dansk Folkeparti har haft svårt att nominera trovärdiga lokala företrädare. Sverigedemokraterna, med bråk, avhopp och tomma stolar i kommunerna, kan vara tacksamma för den gemensamma valdagen.

Läs mer: Kultur: Hatet göder extremhögern

Krönika på ledarsidan: Nordisk högerpopulism är inget fascistiskt hot

Mer läsning

Annons