Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Richard Appelbom: Skatterna har gått i baklås

Kommuner måste höja den skadliga inkomstskatten

Annons

Oavsett om det deklareras digitalt eller på papper är kommunalskatten en tung post

Inför Socialdemokraternas kongress är det stort fokus på problemen med höjda kommunalskatter. LO kräver ett tak för kommunalskatten. Både LO och Svenskt Näringsliv har varit oroliga för att kommunalskatterna, det vill säga den skatt vi betalar till kommun och landsting, fortsätter att stiga.

På debattplats skriver i dag socialdemokratiska kommunalråd om att staten måste hjälpa till mer för att betala för välfärd som skola, förskola, äldreomsorg och fler bostäder. Annars hotar kraftigt höjda kommunalskatter.

Det är glädjande att socialdemokrater lyfter fram problemen med kommunala skattehöjningar. Så sent som i valet 2014 gick Socialdemokraterna i Västerås till val på att kommunalskatten borde höjas. Argumenten för att höja skatten brukar vara att det inte handlar om ganska små summor i mindre pengar i månaden för alla med vanliga inkomster.

Men många bäckar små... Varje höjning av kommunalskatten kan te sig liten, men sammantaget blir det klart mindre pengar i plånboken, eller numera snarare på bankkontot.

För de flesta är kommunalskatten den största och mest synliga skatten. För dem som också betalar statsskatt, och det är långtifrån bara de riktigt högavlönade, gör höjda kommunalskatter dessutom att det blir allt mindre än hälften kvar av en löneökning.

Höjda Inkomstskatter syns direkt och gör det mindre lönsamt att arbeta mer. Även lågavlönade får mindre pengar kvar när kommunalskatten höjs.

Så det finns goda skäl att stoppa höjningar eller allra helst sänka inkomstkatterna. Men det är lättare sagt med dagens skattesystem.

LO:s förslag om ett tak och statigt stöd till kostnader för kommuner som hamnar över kunde göra det mindre lockande för kommunalpolitiker att se över och hålla nere utgifter. Kraftigt ökande statsbidrag, vilket är vad S-kommunalråden mellan raderna förespråkar, skulle göra att kommunerna själva står för en allt mindre del av sina inkomster. Då vill nog staten också gärna bestämma mer, vilket skulle minska utrymmet för egna kommunala avvägningar.

Det är en bra grundregel att den som bestämmer har ansvar för både inkomster och utgifter. Men det blir ohållbart när kommunerna bara kan ta ut inkomstskatter och har ansvaret för viktiga delar av välfärden som utbildning, förskola, sjukvård, äldreomsorg och bostadsbyggande.

Då tvingas kommuner och landsting att höja inkomstskatten, just den skatt som nästan alla är överens om inte borde höjas. På kort sikt kan det därför behövas högre statsbidrag.

Men på längre sikt finns bara två hållbara lösningar på dagens systemfel. Staten kan ta hela ansvaret och då förstås stå för pengarna. Här finns sådana krav på flera områden, som förstatligad sjukvård, skola eller försörjningsstöd.

Eller kan kommunerna få ta ut fler skatter än bara på inkomster. Det skulle ge dem bättre möjligeter att få in pengar till välfärd utan att lika skadliga skattehöjningar.

Kanske blir det både och. I varje fall lär dagens modell inte hålla i längden.

Läs också: (S)tödet till Västsahara får inte vackla

Mer läsning

Annons