Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Richard Appelbom: Vem ska bestämma, vem ska betala?

Kommun och landsting vill bestämma själva

Annons

Riksdagen gillar att bestämma över kommunerna.

Det finns flera områden, som skatter, bostäder och försvaret, där det vore bra med breda politiska uppgörelser. Det gäller även kommuner och landsting. De ansvarar för sådant som är viktigt i livet, som förskola, skola och äldreomsorg. Men ekonomin ser kärv ut.

Befolkningen blir äldre och invandringen gör att också barnen blir fler. Det finns krav på bättre service inom de här områdena och det är sällan gratis.

Kommunalråd och paraplyorganisationen Sveriges kommuner och landsting menar att utan nya statliga pengar hotar höjningar av kommunalskatten. Men kommunpolitikerna vill, senast i ett inlägg på DN debatt den 12 oktober, a tt de ska själva få bestämma hur pengarna används. De vill, för att tala politikerspråk, hellre ha generella statsbidrag än riktade, där staten bestämmer vad pengarna ska användas till.

De riktade statsbidragen har ökat och uppgår nu till 140, och tio till ska vara på väg. Risken är att det går en massa tid och resurser på att söka och utvärdera, och att staten inte tar tillräcklig hänsyn till att förutsättningarna skiftar över landet.

Rikspolitiker varnar däremot för att generellt stöd kan sluta i skrytbyggen och misslyckade företagsprojekt hellre än i bättre skola och äldreomsorg. Då är det bättre att staten pekar med hela handen.

Det kan tyckas märkligt att politiker i samma partier kan ha olika syn på statlig styrning beroende på om de är riks- eller kommunpolitiker. Liberalernas ledare Jan Björklund var till exempel pådrivande och aktiv som skolborgarråd i Stockholm. Men som utbildningsminister och partiledare tyckte han att staten ska ta över skolan.

Det är dock inte så konstigt, för här finns flera besvärliga målkonflikter. De flesta tycker så där i allmänhet att det är bra med lokalt självstyre. Men självstyre innebär att besluten blir olika beroende på vem som styr, och då blir det olika villkor beroende på var man bor.

Men de flesta tycker också att det är viktigt med likvärdighet i hela landet. Och i så fall behöver staten bestämma.

De är bra att kommuner och landsting tar ut egna skatter, för det ger större ansvar hos lokala politiker. Men de kan bara ta ut inkomstskatt, just den skatt de allra flesta inte vill höja.

Så därför kommer krav på mer statsbidrag. Men det ligger nära till hands att staten, som då betalar, vill bestämma hur pengarna används.

Det finns 65 riktade statsbidrag inom skolan, vilket antyder en misstro mot kommunalpolitiker. Då kanske det vore mer praktiskt att staten tog över ansvaret.

Fast å andra sidan har staten redan ansvaret för två viktiga verksamheter, arbetsförmedlingen och polisen. Och få ser i dag dem som lysande exempel på myndigheter med effektivitet och nöjda medarbetare.

Här skulle behövas en renodling. När kommuner och landsting förvaltar måste det finnas utrymme för politiska avväganden, annars lär det bli än svårare för partierna att få fler att engagera sig politiskt.

Om staten i praktiken bestämmer allt inom ett område bör den också få ta ansvaret. Det borde bli utrymme för kommunerna att ta ut fler skatter än inkomstskatten, det skulle göra dem mindre beroende av statens pengapåse.

Här finns mycket att fundera på och förhandla om. Och det är bråttom att börja.

Mer läsning

Annons