Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Riksbanken behöver folkligt förtroende.

Det är bra att Riksbankens majoritet försvarar räntepolitiken. Även en oberoende Riksbank behöver vinna brett förtroende.

Annons
Slår tillbaka. Riksbankschefen Stefan Ingves försvarar sig mot kritikernas krav på en lägre ¿styrränta.foto: JONAS Ekstömer/scanpix

Tidigare var Riksbanken underställd Finansdepartementet. Men kritiken mot att politikerna skulle ha direkt inflytande över penningpolitiken växte. De ansågs sätta räntan inte efter vad som var bäst för ekonomin utan vad som var bäst för deras möjligheter att bli omvalda. Resultat kunde bli kortsiktiga beslut och för hög inflation.

Land efter land gjorde centralbankerna oberoende. Efter kronans fall blev den svenska Riksbanken alltmer självständig. Numera kräver EU att medlemsländerna ska ha en politiskt oberoende riksbank.

Centralbankerna ska uppfylla uppsatta mål om prisstegringar, i Sverige på 2 procent, men de får själv välja metod. I USA är uppdraget bredare. Där ingår inte bara ¿inflationen, utan också tillväxt och sysselsättning.

Det blir dock inte automatiskt någon enighet bara för att politikerna inte är med och bestämmer. Det finns ingen objektiv sanning om vad som är den bästa ekonomiska politiken. Prognoser är osäkra och blir ofta fel eller i varje fall inte helt rätt.

Riksbanken har fått kritik för att hålla styrräntan för högt. Inflationen ligger under målet på två procent och kritikerna menar att en lägre ränta kunde minska arbetslösheten. Åsiktsskillnaderna finns också i Riksbankens direktion, där två av de sex leda-möterna brukar förespråka lägre styrränta. Lars E.O. Svensson har kritiserat majoriteten för att i onödan orsaka arbetslöshet.

I går försvarade riksbankschefen Stefan Ingves i Svenska Dagbladet majoritetens ¿linje. Han varnade för en ”alltför låg ränta”. En låg ränta stimulerar ekonomin, fler lånar och konsumerar. Men Ingves är rädd för vad som kan hända längre fram.

Nu är dessutom en styrränta på ¿1,25 procent historiskt låg och i det långa loppet är det inte bra om människor vänjer sig vid att räntan under lång tid är så låg.

Om många i dag tar lån, inte minst för att köpa bostäder, kan de höga skulderna ställa till stort trassel i framtiden. Spruckna bostadsbubblor ger djupa och långvariga kriser. Det fick Sverige bittert erfara under 1990-talet och i dag plågas länder som ¿Spanien, USA, Danmark och Storbritannien.

Indirekt vädjar Ingves om politikernas hjälp. Han tycker inte att styrräntan är det bästa verktyget för att se till att skulderna inte växer för mycket. Men Ingves menade att det är vad som finns i dag att använda.

Här kunde politiska beslut göra det dyrare att låna. Det kan handla om krav på att amortera lån eller om att minska avdrags-¿rätten för räntor.

Det finns goda ekonomiska argument för sådana förändringar. Minskade ränteavdrag är dock ingen höjdare för bostadsägare med stora lån. De är många och därför vore ¿minskad avdragsrätt ingen höjdare för ¿politiker som vill vinna röster.

Sådana beslut kan lättare fattas i samband med en större skatteomläggning, men till dess får Riksbanken nöja sig med gällande regler. Då är det bra att majoriteten öppet argumenterar för sin linje. Det gör att fler kan bedöma argumenten för och emot.

Även experter och ekonomer kan i sina avvägningar påverkas av de egna värde-ringarna. Även formellt oberoende organ påverkas av dem som sitter där. Därför behöver de ha ett folkligt förtroende, även om de inte är folkvalda.

Mer läsning

Annons